Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
Natioanlano

Cancerfonden mothol ano piro raporto kaj majbut mansuh nasvavon kotar o cancer ando Shvedo

Publicime torsdag 21 mars 2013 kl 10.40
Cancerfonden mothol ano piro raporto kaj maj but manush nasvavon kotar o cancer
(5:24 min)
Hudcancer är den cancerform där ökningen syns tydligast. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Jekh sebepi sostar but djen nasvavon kotar o cnacer si kaj e manusha phuron maj but, e manusha aven so maj phure, odova vazol vi o riziko kaj shaj te avol dji ko nasvaljipe e cancerisko. Akana si amen po lache e diagnostika thaj siamen screeningprogram savo arakhol o nasvaljipe kotar o cancer po sig.

Ane paluno 20 bersh, e cifra pa e manusha save nasvaljoven kotar o cancer ano prosek ushtilji upre dji ke 1,7 procentia ano jekh bersh thaj kotar e 2010 bersh jekh bajaripe ulo djike 4 procentia.

O bajaripe pe cancerisko nasvaljipe si majbut ke djuvlja, thaj o sebepi si kaj bajrol o nasvaljipe ko malignt melanom thaj ke morchako kancer- hudcancer. Mashkar e djuvlja akija canceriski forma barilji dji ke 20 procentia mashakr 2010 bersh thaj 2011. But canceriske nasvaljimata si lje jekh koppling ke amaro djivdipasko stili, sar exemplo so thara cigare, alkoholkonsumtion, fizichke aktivitetia thaj so has. O bajaripe e cancerisko shaj te avel kopplad ke amare resor ja se droma kaj djas milaje.

O maj baro rizikako faktori te o manush merel kotar o cancer si rökning, ando dujto than si thuljipe thaj kas si but kilje, prkalje varesave studie so mothode. E javer studier dikhen o alkohol sar jekh kotar e maj baro riziko. Thaj e manshu save tharen cigare kerel te meren kotar o cancer dji ke 4 000 djene ando Shvedo svako bersh thaj kana o Cancerfonden rodol kotar o regeringo te kerol maj zoralje akcie-åtrgärder praklo o tabako thaj cigare phenol e Elisabeth Johansson.

O rodipe- forskning mothoda kaj dji ke 50-70 procentia kotar e sa e nasvaljimata kotar o cancer si lje koppling ke amaro stilo e djivdipasko. Si vi canceroske forme so peren telje sar exemplo mo cnacer ando matstrupen,magsäcken thaj tunntarmen. Sostar avil dji ke odova shaj te avel kaj parosade e habe savo hana anglal. Te o manush mangla korkori te kerol vareso te peravol o risko te na astarol o cancer shaj o manush te kerel sar so pehol e Elisabeth Johansson te absolutno na te tharen cigare thaj te na pijelöpe but alkohol.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".