Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
Nationalno

Lolo Trushul zutil e romane azilantien kana irinenpe napalal ano piro them

Publicime torsdag 4 april 2013 kl 10.58
O Lolo Trushul zutil e romen andi Srbia, Makedonia thaj Kosovo
(6:17 min)
O Lolo Trushul zutil e romen andi Srbia, Makedonia thaj Kosovo

O procento pa e chavore kaj si avri bishade anda Shvedo pe zor vazdas pe zurales thelal kadala trin bersh. Ando 2010 bersh mukhlas o Migrationsverket andre 64 aktia kaj e policia sas o te bishaven avri chavoren kotar o Shvedo. O paluno bersh vazdas kadi cifra dzi kaj e 144 chavora. Maj but anda kadala si romane shavora. Kaver thema kaj o Svedo chudas but si Italia, Danmark, Norvego, thaj Njamco. Thela o 2012 bersh avile cirka 3 600 dzene shavora ando Svedo, kado si jek vazdipe pe 35 procenti sar o bersh angla kodo. Amen kamlam te djana kaj irinenpe akala chavore pire familjiasa thaj so keren? Akhardam ando Lolo Torshol-Räda korset save keren buchi e familjienca save irinenpe napalal ano Balkan ane thema Srbia, Makedonia thaj o Kosovo.

Amen vorbisardam e Eva Jonsson savi si rensponsibiliat e familjienge save irinenpe napalal. Voj sas po than thaj ake so phenda amenge so voj dihkla thaj sar djal e familjienge save irinpe napalal.

O Lolo Trushul zutil odoljen save kamen zutipe, dji kana 1400 djenen asisitrindjam save irindjpe napalal thaj tranda procentia kotar akala si chavore.

So ovol akalje manushenca? Maj aglal odola save keren kontakto ano lolo trushul akate ando Shvedo, amen daljen informacia so si importantno te djanen kan ka irinenpe napalal so te keren sar exemplo te registrinepe thaj javer bucha. Sostar amen si djanipe so kerolpe kotar o them kaj von irinenpe.

Palo akava dikah sar po than te zutiljen kana irindjepe napalal ani Srbija, te dikha so trubul ljenge sar exemplo te trubuja ljenge kontakto ande institucie. Sar exemplo te keren piri legitimacia, te shaj avoljen shaipe te djan ko doktori, te chi sana registrimo nashti te rode zutipe ko doktor, te shaj huljen ano odva socialno sistemi andi Srbia.

Numa amen manglajam te djana sar praktichno von zutin e romen po than ake so phenda amenge e Eva Jonsson.

Amen akhar odova inicialno ekonomiako zutipe, vakera kotar e habeske paketia, higinijake paketia, tikne chavorenge paketia thaj vi paketia e chavorneg save djan andi shkola delpe odova so trubul ljenge.

Savi si e chachi situacia e romngi ande akala thema?

Si diskriminacia prekalo o roma thaj dichol sar kerolpe diskriminacia praklo e javer minoritetia. E maj bari diskriminacia si ando marketi e buchako e roma aven palune ane listia te denpe bucha, numa ko doktoria thaj shkola e chavorenge shaj te djan, odljen savenca amen geljam po than na hinen probljemi.

Numa e romane chavoren mukeh e shkola o sebepi kaj si but chorolje thaj naj ljen shajipe te zutinljen maj dur. Vi lejnge dada thaj dija gindin kaj naj gindo te djan andi shkola kana na denaljen buchi te keren, sostar on pe peste dikhlje odija diskriminacia phenol e Eva Jonsson.

Ano amaro paluno puchib so shaj sa akala raportia save on kerdje so mothol jekh bi lachi situacia e romengi shaj te zutil e romen voj phenda gade.

Ame so shaj te kera si kaj musaj te phena odova so dikaha so kerolpe po than, thaj inetrantionalno te mothova so kerolpe ane konferenci thaj sar akana ano radio, mothova sa odova so dikhlam phenda amenge e Eva Jonsson kotar o Röda Korset-Lolo Troshul pa e tema roma save irinepe napal ani Srbiaj, Makedonia thaj Kosovo.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".