Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani

Neve regulura shan phandavena o drom thele le romenge

Khaj khiden le muri
5:23 min
Foto: Sara Kvist P4 Sjuhärad

Kharing le 150 manush anda bulgaria resle ando shvedo te khiden muri de varesode kurke. Von kathe trajin ande cerhi, bi pajesko aj bi prondosko nador anda Tierp. O fackförbundet Komunal phenel ke le firmi khaj kinen le muri khatar le bulgarura kheren utnyttja le manushen, ke anda lengi phari situacia nirin le firmi maj but love. Aj o LO khamel akana ot le firmi te len maj bari responsibilita.

Pe E4 maskhar o Tierp aj Söderfors si jek cino drom khaj zal vorta ando vesh. Aj 100 2000 metri ande khadale dromesa ando wesh si kharing le 50 cerhi shutine. Kothe trajin mursh zuvla aj vi shavora, khaj avile ando Shvedo anda Bulgaria te khiden le muri, le blååbär.

E 19 bershengi Miglena Zlatkova peshel pek brichinari aj del peske 5 shoneskire shaves te hal.

-dikh sar trajisaras, phenel le reporteroske, naj le chi prondo chi paji kanchi, soven ande matori, aj naj khade but muri khado bersh.

E organizacia Swedwatch dikhen pherdal le shveditska firmi khaj si ande khaver thema, aj vi sar inkren pe kathe.

O Mats Wingborg khaj si jek roditori anda firma Swedwatch phenel amenge ke si duj differentni gruppi khaj khiden le muri ando Shvedo. E jek gruppa si khodi khaj avel anda Thailand, aj khaj le manushen si jek anställning, e khaver gruppa si le manush khaj aven kathe pe pesko vas, anda Bularia, Ukraina, Polska aj Moldavia. Khadal manush khiden le muri aj kothar biknen le le firmenge khaj si pe bute thanende krujal o them. Aj khadal si le manush khaj aven aj trajin andel wesha.

Le manush khaj aven kathe pe pesko vas len desh koroni pek kilo muri, le manush khaj aven anda Thailand, len pesko garantilön aj 12 koroni pe sako kilo khaj kiden opral kodo so si lenge phendo. Le manushen khas si anställning len si vi khaj te soven aj so te han, aj sile vi försäkring te avilo khade k ena de deval kerdjol vareso.

O Per Holmström khaj si o angluno sherutno anda Kommunal phenel ke e dosh shaj avel khaj o regeringo vaj khaj le firmi khaj kinen le muri khatar khadal manush.

Pharesi le manusheske te del pe dosh sar baroj khado problemo, aj sar o manush te kherel te lasharel les. O Per Holmström phenel ke te birisardov le firmi khaj kinen le muri, te khinen feri khatar khodol manush kas si anstälnning atunchi hasajlov o problemo, no ferik ke atunchi hasajven vi le manush khaj avile kathe pe pesko vas te khiden le muri.

Phalpale kothe ando wesh ando Tierp phirel o 42 bershengo Ivan Alexijev krujal aj pel civara. Vov de but bersh khodoleske kherlas buchi sar lantbrukare ande Bulgaria, no ferik ke akhana de 15 bersh naj les buchi. Les si romni aj vi trin shavora.

Phenel ke uni djes pheren les 100 koroni aj khaver 500koroni, khado te si but muri ando wesh, aj sar si akhana naj phenel o Ivan Alexijev.

O Mats Wingborg phenel ke le firmi khaj khinen le muri musaji te len maj bari responsibilita, aj khado phenen vi le manush anda Kommunal.

Khade ke sar konkluzia shaj phenel o manush khade pa khadi situacia. Si but aspektura khaj khelen rola sar khado sa inkerdjol. Sar si adjes si duj differentni gruppi khaj khiden le muri, e jek si le manush anda Thailand, von aven kathe aj si firmi khaj kheren le anställa, aj khade si le lengo shenosko pochin, aj vi le försäkringar. Aj kothar si e gruppa manush khaj aven anda Europa, sar anda Bulgaria naprimier, ande khadi gruppa si le rom andre ginade, aj von aven ando Shvedo pe bah, chi zhanen so zukarel le, len naj firmi khaj kerel anställa, ferik ke von khiden le muri aj kothar biknen le pe pesko vas, khavere firmenge. Le manush anda Komunal anda LO khamlov ot le firmi khaj khinen le muri te len maj bari responsibilita, aj te den maj but love le manushenge te shaj avel el khaj te soven, jek khaver gindo site kheren khade te pharuven e regulura ando Shvedo, aj atunchi chi birina le manush feri te aven kathe aj te khiden le muri, musaj avla varesoski firma te lel le peste aj te len responsibilita pa le manush. Adjes si o problemo dosta baro, aj anda khodo vi dosta importantno, ke naj humanitärt, ot le manush te soven ande wesha bi pajesko bi prondosko, shavorenca.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".