Göteborgskan Marcela Mezas mamma försvann under diktaturen i Chile. Var är dem? I manifestationer till minne för offren syns hennes namn och bild. Foto: Ivan Garcia/Sveriges Radio. Privat.
Nationalno

40 bersh sar nakhla e ketanengo-askeriengo kupp ano Chile

40 bersh sar nakhla e ketanengo-askeriengo kupp ano Chile
4:56 min

Nakhlas 40 bersh sar so sas e ketanego kupp ando them o Chile, o kupp ljiljape kana kerde atentato prekal o socialisten Salvador Allende save e manusha alosrade ando Chile sar presidento. Akija kalji histori savi ljiljape ando Chile zoralje vastesa ljilja ane piro vas o general Augusto Pinochets, milja thaj milja manusha sas tortirime thaj mudarde, akana varesave politikane manusha roden jertimos so chi kherde khanchi te chavolpe o choripe so kerdape. E Marcela Meza kotar o Göteborg, savaki dej tortirindjape thaj mudradilji telal e diktatura ano chile, phenol godo so phene jeritmos so kerdape si numa valfäsk savo ka ikerdol akava bersh ando Chile.

Vorbilpe kaj mudradilope dji ke 3500 djen ano kava ketanego-askeriengo kupp savo sas ando Chile, 1500 djen chi djanolpe vadje kaj si, but djen sas zorlalje tortirime, thja milja thaj milja djen nashlje mukhlje o them o Chile.

Jekh baro gendo avilje akate ando Chile, vorbilpe kaj ando Shvedo nashlje dji ke 45 000 djene. Kotar o bersh 1972 ambasadori ando Chile sas o Harald Edelstam savo ulo pindjrdo odoljea so putarde sas kontra prekal e ketanengo-askerengo regimi ano Chile.

Thaj uzalji kritika savi sas bari prekalljeste koatr op UD, vov putarda o drom e manushege kotar o Chile thaj javer thana ani Latino Amerika te roden thaj ljen azili ando Shvedo, butengo djivdipe vov arakhla.

O Herald Edelstam mulas ando Stockholmo 1989 bersh, ani palunivram vadje inkerolpe memoracia pa ljese ando them o Chile thaj ano them o Urugvaj vadje si memoracia pe lejste ane poshtaki marka-frimerke ljeske portretia.

23 bersh nakhlas sar o Chile irisajlo ani demikratia, kotar e milja thaj milja Pinechoske agentia numa 79 djene beshen ano phanljipe so kerde chorimata, tortura thaj kidnapningar.

Avdive si dji ke 1400 chachimaske procesia, pe save khaoni khanchi chi kerel odljeske so pe goola manush save si dime upre kaj ljilje than ando kupp chi kamen te vorbin.

Godo so kerol e bari dukh si nakhlje 40 bersh amen vadje si sa jkeh puchipe, thaj ni djanipe. Amenge trubul o chachipe te shaj dja maj dur amare trajosa. pheda gade e Marcela meza.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".