Finaciako miniastari ano Shvedo, Anders Borg.
Nationalno

Presentirimo o nevo rieringosko budjeti

O regringo presentirindja piro budjeti
5:13 min

E regeringosko budjeti savo si presentirioimo avdive, vorbilpe kaj si jekh alosaripasko budjeti. E persone save njerin, ja se ljen hazna pa o nevo budjeti si e persone save kern buchi ka vel cera majbt love ande posechi. Avdive o rigeringo putrade mothode piro budgeti, e finciako ministari o Anders Borg ani press konfernecia phenda kaj e Shvedo si zoralji ekonomia kana kerolpe komperacia mashkar e javer EU thema, vov vi phenda kaj so kamol e opozicia te vazol e kopezacia e nasvaljenge.

Vov sar ashunden kerol komperacia kaj e Shvedo si zoralji ekonomia thaj kerol komperacia e themeca sar o Njamco thaj o Finlndo zoralji financia thaj bare kreditia. Odoljestar so djal gade chore e ekonomia ane javer thema stimulirinol e ekonomia ano Shvedo, pheono o Anders Borg.

Ano javer bersh o Anders Borg phenol kaj adjukerolpe te avol 1,2 procentia teljaripe ane themesko finaciako budgeti, numa o bajaripe 1 procentosa adjukerolpe te avolpe ko cilji e regeringosko ano bersh 2017.

E regeringo ano piro budjeti si diferenten investice, ane Shvedosko budjeti si 24 miljiarde krune. Jekh kotar e maj bare investicie si te delpe ano 5 jobbskatetavdrag, savo kamol te dolpe 12 miljiarde krune. Ani pres konferencia avdive o Anders Borg phenda kaj si brigako kaj but manhsu save keren buchi, nasvalje hramonpe.

Jekh kotar e maj bare investicie si te delpe ano 5 jobbskatetavdrag, savo kamol te dolpe 12 miljiarde krune. Ani pres konferencia avdive o Anders Borg phenda kaj si brigako kaj but manhsu save keren buchi, nasvalje hramonpe.

7 procentia so harmonpe nasvalej kotar e bucha ane 10 bersh avol duplo maj but, akava si vareso so nashti te inkerol ano anglunipe e inshuransa e nasvaljengi-sjukförsäkning. Musaj te arakholpe varesavi reforma dji kana shaj te avolpe haromo ano sjukförsäkning, thaj te shaj peravolpe akava trendo, pheda o Anders Borg e finaciako ministari avdive ano press konferencia.

Numa te shaj hachara sa kava musja te djan kon njeril thaj kon hasarol pa akav nevo regringosko budjeti? Amen puchlam amen kotar e Ingela Gabrielsson, privatekonom ano Nordea pe kava puchipe.

Akav budjeti del direktno love ani posechi e familjienge save kern buchi odlejske so avol vevo ja se o 5 jobbskatteavdrag, avel vi maj cera te pochinolpe o avgift pa e A-kassa thaj telajripe ano brytpunkt. Ano puchipe kon hasarol ando akav budjeti voj phenda gade?

Sa odla save na kern buchi von hasaren ano akav nevo budjeti, pheol e gade e Ingela Gabrielsson, privatekonom ani Nordea. Ano nevo budjeti musaj vi te phenen kaj te teljarolpe o skato e penziengo, numa malavol pe javer rig sar jekh kochnica pa odlejske so ka peravolpe bute djenge e penzie ano javer bersh.

Sar exemplo odola save njerin saven si choneski pochin pa e 37 000 krune ka njerin dji ke 600 krune ano chon, prekalo o budjeti savo presentirindjape. E persone save keren buchi ano restorani von ka njerin pa restrime 255 krune koatr e A-kassa. E Sadyie Shaaban kotar e Kista ano norra Stockholm, gindol kaj mishto kana teljarolpe o skatto e personenge save kern buchi.

O Mats Lundin gindol javer chane vov pheol kaj kal love save vov ka ljol mashkar e 200-300 krune maj mishto sas te denpe javerneg kaj trubulpe

 Akava höstbudjeti vi del zutipe e familjienge saven si chavore kaj ljen maj baro kheresko ekonomijako zutipe-bustadsbidrag, thaj ka avel vi fribelopp e studentienge save shaj te keren buchi te avol lej maj but love bi te telajrolpe ljengo ekonomijako zutipe.

Ano kava budjeti e Ingela Gabrielsson privat ekonom ano Nordea phenol kaj na dikhol khanchi so kerdape kotar o regigeringo so si mishto e personege save si nasvalje kotar e bucha thaj e perosnen saven naj buchi.

Akate kamol te del o nevo budjeti love

O rigeringo ande Shvedosko höst budjeti ano 2014 bersh kamol te del love pe akala sektoria.

" Konsumentupplysning telefon-webb: 15 miljoner

" Programinsatser i sysselsättningsfas: 97 miljoner

" Anställningsstöd jobb-sysselsättningsgarantin: 116 miljoner

" 1 000 utvecklingsanställningar Samhall: 94 miljoner

" IFAU - utvärdering arbmarknadspolitik: 12 miljoner

" Fler förstelärare/lektorer: 377 miljoner

" Utökad undervisningstid i svenska för nyanlända: 45 miljoner

" Lärlings- och yrkesutbildning: 12 miljoner

" Höjd alkoholskatt: 730 miljoner

" Höjt bostadsbidrag för hemmavarande barn: 466 miljoner

" Nedsättning socialavgifter unga: 140 miljoner

" Stöd YA-jobb (yrkesintroduktionsavtal): 221 miljoner

" Slopad differentiering a-kassan: 2,7 miljarder

" Avdrag arbetsgivaravgifter forskare: 445 miljoner

" Investeraravdrag: 800 miljoner

" Minskat regelkrångel

(lokaluthyrning, momsdekl småftg mm): 230 miljoner

" Sänkt skatt pensionärer: 2,5 miljarder

" Motverka intolerans, främlingsfientlighet: 20 miljoner

" Sänkta egenavgifter egenföretag: cirka 500 miljoner

" Lärlingsutbildning, kostnad företag: 57 miljoner

" Höjt anordnarbidrag: 97 miljoner

" Utvecklingsstöd till kommuner för lärlingar: 30 miljoner

" Stöd till branscher: 15 miljoner

" Jobbskatteavdrag: 12 miljarder

" Höjd brytpunkt för statlig skatt: 3 miljarder

" Stipendier till utländska studenter: 150 miljoner

" Digital kontakt med myndigheter: 38 miljoner

" Höjt fribelopp för studenter: 218 miljoner

" Försvarsmaktens förbandsverksamhet: 200 miljoner

" Miljöbilspaket: Förmånsbilar: cirka 200 miljoner (600 miljoner på tre år)

" Minska kemikalier i vardagen: 25 miljoner

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".