Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
Familjia Glowacki vorbin sar sas ando dujto lumako maripe.
1 av 4
Familjia Glowacki vorbin sar sas ando dujto lumako maripe.
Postaki marka koatr o ERTF pa e teme "Sa mudraipe pe roma ando dujto lumako maripe".
2 av 4
Postaki marka koatr o ERTF pa e teme "Sa mudraipe pe roma ando dujto lumako maripe".
E rom telal o dujto lumako maripe.
3 av 4
E rom telal o dujto lumako maripe.
Auschwitz
4 av 4
Auschwitz

So djanen e romane chavore pa o "Sa mudaripe"

Shavora pha Dujto Lumako maripe
5:12 min

Kodoleske 72 palale khaj o Zigenarnatten ando Auschwitz nakhlaspe. Kadi ratji sas khana 3000 rom bisadepa ande ande  andi gazkamra. Adjes o 2014 bers le shavora den pengi memoria  pa o Adolf Hitler thaj pa Dujto Lumako maripe pharimasa.

Numa o ariska rasen kamelaspe khatar o Adolf Hitler manusha vunetone jakhenca tha parna morchasa phenen le shavora and Malmö i Paula thaj o Mani.

Kodoleske 70 bers khaj ”Zigenarnatten” nakhlaspe ando Auschwitz-Birkenau khana o intrego ”zigenaravdelning“  romano avdelningo bisadaspe ande andi gazkamra. Adjes khaj le romane shavora naj jekh hatjaripe numa jekh dar sar kado zanglas the perelpe, sar kado kerdaspe.

Pala Dujto Lumako maripe 36 bers laspe  the pinzarelpe ande khe vi le rom mudardepe thela Dujto Lumako maripe. O bers 1981 sas kana pinzardaspe khe le rom mudardepe thela o Dujto Lumako maripe, thaj numa jekh 1,5 kodoleske khaj vazdaspe jekh  officialno  minnesmonumento ando centralno Berlin pasaj avera offrengo.  Adjes si pinzardo  500 000 rom mudardepe de kadi cifra si butesa maj uchi pala romane organizacijengo uppgiftura.

Shaj kado the perelpe inkhe jokvar? Shaj le rom the mudarenpe pale? Kadi dar si ande andi Paula. Kha o Mani si jekh hop ke kado inke jokvar chi perlape thaj kado nastig avelpe.

Kado bers le rom shonpe ando fokuso khe vi von sas mudardepe thela dujto Lumako Maripe, ”den bortglömda folket”, ”o bisterdo manusikano gruppo” savo mudardaspe thela o maripe.

I  levande historia thela o  2014 bers kamel the sikavel thaj the vazel la romana gruppa sar bisterdo offer gruppa phej nazistengo terror. Jekh utställning shaj dikhelpe Romer under förintelsen. Savo shol fokusom phej romengo mudaripe thela o Dujto Lumako maripe.

De si kadoke dosta inke jokvar kadoke thena zanel the perelpe?

I Paula thaj o Mani phenel si importanto  the delpe avri informacia thaj the vorbijpe so nakhlaspe thela dujto lumako maripe. Thena zanelpe kado soha maj but the boldelpe angle.

Khaj le shavora si jekh hopp kadoke soha maj but thena zanel angle the boldelpe. O mudaripe phej manusa savo naklaspe thela Dujto Lumako maripe si lenge zurales pharo de inke kamenas varikana nado trajo the zan thaj the dikhen sar kadoke naklaspe ando Auschwitz- Birkenau.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".