Samer. SVT bild
1 av 2
Le Samer andi pengi gada. Kolten
Sameflaggan
2 av 2
Internationalno

Adjes ikerolpe e Samengo nationalno djes

4:25 min

6 februari si o nationalno dive e Samengo thaj vov festuilpe ando drago Sampi, ando Finland, Shvede, Norvego thaj Rusia. Te ikerolpe e Samengo nationalno dive andjape decizia ano 15 same konferencia savi ikerdpe ano helsingfors 1992 bersh te avol o 6 februari ljengo nationalno dive.

Anglun drom on festuindje akava dive kana o FN:s Internationela urbefolkning bersh pindjrad aklje narodo ano 1993 bersh ano Jokkmok.

6 februari si o dive kana dnep godji so kerdape ano bersh 1917 kanan sas ikerdo o kedipe mashkar e samer save train ando drago Sampi, von chidisajlje te vorbin kotar e jekhutne probljemia save von arakhenpe, pindjardi kotar akava kedipe sas e Laula Renberg kotar Tärnaby savo sas jkeh koatr e iniciatoria.

1986 bersh si o bersh kana e samer-sampi saljen e angluni Nordiska Samekonferensen ano Åre thaj kothe pindjarde o simbolo. O simbolo ja se i flaga si kerdi kotar o Astrid Båhl från Skibotn ano Troms ano Norge.

Ljen si ljengo simboli-flaga save si kolori upash lolji, upash vunet thaj ano mashkar si jekh cirklo e koloronca zeljeno thaj galbeno. E koloria ljiljepe kotar ljenge tradicionalne gada save phiraven pe pesta. Akal shtar koloria si but imoprtantne e samenge von sibolizirinen o elemento sar te acholpe po trjao. A o cirklo savo si ano mashkar e sibolosko si te phanavol e shatr elementia ko jkeh than.

Ano sa jekh bersh 1986 pindjrdape vi e nationalno gilji savi si kerdi kotar ano 1906 bersh koatr o Isak Saba, savo sas angluno same ano Norska Stortinget, e melodia si komponuimi koatr o Arne Sörlie.

E Samer train ane shtar thema  ani Rusia, Finlando, Norvego thaj Shvedo von akav than akharen e anvesa Sampi, O sampi buvljarope kotar o norra deo ano Norkalotten. Koatr e rusosko Kolahalvön anp öster dji ke shvedosko lanskap ani Dalarna söder.

Kobor samer train ando Sampi  na djanolpe vorbilpe kaj ano Sampi train dji ke 80 milje samer.

Ano Shvedo e Samer ulje pindjrade sar nationalno minoriteti 1999 bersh, kana o stato ando Shvedo pindjrda  5 nationalne minoritetia Samer, Roma, Turnedalningar, Finlendare thaj Judar.

E Samer si ursprungsfolk, ljengo than kerdape konialiserat sar nakhla e histori, ljen si piri kultura chib thaj tradice save si diferentne katar e javer mansuh ande kala regiaonia.

Von vorbin e chibjasa savi akhardol östsamiska, centralsamiska thaj sydsamiska. Majbut ljendar vorbin nordsamiska. Samiska si jkeh finsk-ugriskt chib.

Von si pindjarde pire buchasa so arakhen e renar ane versha.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista