Matematiklärare Per Berggren undervisar niondeklassare på Trädgårdstadsskolan i Tullinge. Foto: Fredrik Sandberg / TT.
Nationalno

Avilji e analisa so rodla o regeringo sostar sas bi lacho rezultato prekal e Pisako modeli

O Jan Björklund phenol kaj o OECD:s analiza mothol kaj e regeringoski shkolaki politika si po chacho drom. Vov phenol, kaj ke but bucha so o OECD phenda so trubul te kerolpe amen zumava te kera. Thaj vov vi phenol kaj e paluni vorba savi sar phenda o OECD o Shvedo naj musaj te parovol piri shkolaki politika.

Avdive angluno drom e edukaciako ministari o Jan Björklund ljila kotar o OECD palapal atveto sar o Shvedo shaj te sikljol kotar e thema save prestirindje po shukar ano djanipe prekalo o modeli e Pisako ano 2012 bersh. Sar so rodindja o regeringo kotar o OECD kerdja jekh sig analiza pa odva sostar sas rekordno but bi lacho rezultati ano palno rodipe e shkolako e avea Pisa modeli. E analiza andjape personalno kotar o shefi pa e eduakciake puchimata thaj rensponisbilita pa e Pisa-ko modeli o Andreas Shleicher.

Konkertno vorbisardape kaj e sicharengo status si but telje ano Shvedo, thaj sar kerdape styra e resurshia . Kana kerolpe komperacia kotar e javer themenca dicholpe kaj o shvedo kamol cikne kalse a na maj kompetentne sichara.

Andreas Shleicher vi phenda kaj trubul te rodolpe maj but kotar e chavora ani shkola te avol diciplina, thaj vi e sichara trubun te keren maj zoralje buchi te shaj e chavora ani shkola keren maj lache rezultaia sar so kerolpe ke javer tema kaj o standardo e shkolako si baro.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".