Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
Nationalno

Spice-epidemia chi daravel ternimaton

Dar vazdelpe.vi mashkar e rom
5:02 min
Foto: Wikimedia
Foto: Wikimedia

E rapportura pa za bare dozi vaj överdoser thaj merimata katar o synteticno drab Spice, chi mezij ke daravel le ternjimaton o tena hasnin e narkotika Spice.

Thaj te ashaves thele e paluni vramaki addicia le drabesko trobuj majbut sar ferik te kheren les illegalno, kade acharel e shavorengo psykiatra o Juan Figueroa kaj de lungo vrama kherel buchi kadale pushimatonsa.

- Kana le ternjimata avile andre kusa peske sikavne, chi zianasas so von phile. Dikhasas pe lende ke sas mate varesostar thaj e sikavne phende ke von vareso phile thela shkolaki pausa. Thaj kana dhiklam le opre chi sikhadas e pruba kanchi, phenel o Juan Figueroa, shavorengo psykiatra thaj medicinicno responsibilni manush pe addiciako departemento ando Maria Ungdom ando Stockholmo.

E Spice-epicemia vaj o Spice-vågen sas angluno razo skirime ande svediska mediji ando oktober kado bersh. Thaj o paluno shon mule shtar mansuh ande diferetni forura ando Svedo, phangle kaj o drap Spice. Ferik ke si but diferetni variaciji anda e narkotika, phenel o Juan Figueroa.

Adjes birin aba te dikhen le maj normalni variaciji le drabeske ande urinake-prubi, thaj but substansura kaj si hasnime o te kheren o drap si aba klassovani sar narkotika vaj produkta kaj shaj romuj sastipe.

Ferik ke le varaciji kaj o paluno shon kherde ke manush mule, si majdur legalni, thaj e sastimaski organizacija o Folkhälsomyndigheten dine ando november andre jek proposalo te ashaven thele inke 42 substansura po kaver bersh.

Ame ando Radio Romano ghelam te pushas ame romendar so von gindon pa kadi nevi epidemia, thaj chi daran anda le romane shavora tena len te hasnin kado drap. O rom o Jani anda Stockholmo phenel, ke kadal ternjimata rizikulin peske trajosa, sako razo kana zumaven o Spice.

O shavorengo pyskiatra o Juan Figueroa, phenel ke o Spice vazdas ando populariteto ferik thela pari shon thaj ke vov ginavel ke adjes aba si variciji anda drap ke o them chi zanen pa leste.

- Buth ternjimata chi hal le bajo pa kado, chi si legalno vaj na. Kodol kaj site zumaven, zumaven. Kadal ternjimata pen vi cannabis thaj vi spice, zurales cera ternjimata pen ferik o spice. Anda kode vite phandaven thele unji sortura, chi zutija kado. Ke ajdes si aba sortura kaj chi birin te arakhen vaj te dektektulin ande manushesko stato, phenel o Juan Figueroa.

Thaj jek kaver faktoro sostar buth ternjimata phen kado drap si ke si maj lezno thaj maj avilibilno le ternenge, kade gindoj e romnji e Zonfira kaj but dhiklas pe nevimata pa kado drab thaj phenel ke daral zurales anda le romane ternjimata tena len te pen o Spice.

O Folkhälsomyndigheten phenen ke ande teoria si ezera metodi o te kheraven o spice, ferik ke ande praktika pharesij te zanes le neve substantongo effekto pe manush. Thaj o depatemmento kamen akanak te daraven manushen o khinen vaiaciji kaj si andre ferik neve thaj na pinzarde substansura.

Ferik ke ando kado chi pachal o Juan Figueroa, ke phenel ke ternjimata len kaver riziki ando trajo sar doroslo vaj baro manush.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".