Mamma ritar med sitt sjuka barn.
Foto: Jessica Gow/TT.
Nationalno

VAB del maj cera shonesko lov.

Le deja thaj dada kaj len avri love, vaj sjukpenning kana lenge chavora si nasvale-vaj sar kaj bushol vab-peren le maj cera love maj angle ande buchi.

Kado sikavel jekh rodimaskorapporto anda institusia pe buchako marknado thaj edjukatsiako-politishno valuatsia vaj IFAU.

Thaj e maj bari loveski differensia si mashkar le morsh, penel e sociolog Katarina Boye kaj kerdas o rapporto.

Jekh grundo sostar kado shaj avel kade si ke le chefora chi zukaren le dada te len volno anda bucha oud te len sama pala chavora, thaj kodol dada kaj tela maj but vrama naj ande bucha, ginadjon sar passivni ande peski buchi katar le chefora, iva ke kam naj kade, pendas e Katrina Boye.

Opral 23.000 manush kaj arakadjile lengo angluno chavoro ando 94 bersh sas ande studia. Pala pansh bersh kodol dada kaj line maj but vab-djesa avri line duj procenti maj cera love sar kodol kon line normalnje avri vab. But vab djes ginadjol kana les avri opral 13,5 djes.

Kana barol o chavoro barol vi e differensia. Pala 13 bersh kaj line le dada avri maj but Vab djes line opral 5 procenti maj cera shunesko lov sar kodol kon lenas avri Vab-djesa normalnje.

Vi anglakodo sikavnas studiji ke kana len deja thaj dada volno del maj cera love, feri cera dikle po temporarno föräldrapenning, o Vab.

Le djuvla len avri karing 66 procenti anda Vab thaj lenge si e differensia cini ande shunesko love.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".