Ando foto si e Therese Jahnson/SvD/TT
Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen noga. Foto: Therese Jahnson/SvD/TT

Resistenta bakteri vi ando Shvedo

Karin Tegmark-Wisell vid Folkhälsomyndigheten.
2:30 min

E Antibiotika nashti te zutil prekal e bakterier save si resistenta, chi mudarel e bakterier. Akana akija resistenta bakteria arakhlape vi ke duj pesone ando Shvedo. Anglal o kerschuno sa jekh sorta e bakteriaki arkhalpe andi Kina, akana motholpe kaj sa jekh si dji ke 20 thema andi luma, mothon e neve raportia.

E Avdelningschef Karin Tegmark-Wisell vid Folkhälsomyndigheten dikhol but seriozno pe akava probljemo.

Amen dikhas kaj o navljimos avol kotar e javer thema, kan e manusha sas pe droma. Prekal amare analise na mothovolpe kaj o nasvaljipe si ando them.

So kerdjolpe e pacjentienca kana nasvaljon, pe akala resistenta bakterier.

Akava nasvaljimos si gade, kaj te sas tut diare musaj e higiena te ovol but lachi taj striktno. Akava zutile te na nakhol o nasvaljipe pe javer.

Kana nasvaljol o manish pe akija resistenta bakteria ande pora ando regulo naj musaj te kerolpe tretmani gade chi avolpe dji ke konskevense.

Ando puchipe so kerol pe akava o Folkhälsomyndigheten?

Amen lundjara te dikhas so ka avol maj dur, te trubuja zutipe musha te das informacia thaj rekomendacie so shaj te kerolpe maj dur pa e kolistinresistens, phenol e Karin Tegmark-Wisell.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".