Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
körkort
Foto: Jonas Ekströmer / TT

Maj zurale kravura pe phure manush

4:02 min

O Transportstyrelsen kamen te shon maj bare kravora te birin te cireden le pravojazdi katar le maj phure manush.

Adjes feri jekh anda desh kas si e diagnosa demens si opre dine katar peske doktorora ando Transportsyrelsen.

Tela feri jekh kurko sas duj serisoni vipatkora kerde kaj le chauforora sas maj phure manush. Akana kamel o transportstyrelsen te shol maj bare kravora pe maj phure manush kaj si le körkort vaj pravojazda.

Si but falora kaj sikavel ke hibasij but ando systemo, thaj truboj te vortosaras kodo,pendas e Heidi Stensmyren ordförnade ando Läkarförbundet

O chefsläkare ando Transportstyrelse Lars Englund pendas ke trubonas maj but parvojazdi te visszavon.

Sako bersh visszavoj o transportstyrelsen mashkar 8000 dji kaj 9000 pravojazdi anda sastimake kondiciji, e maj normalni grundora kaj kado si ke kapij demens vaj ruzni jakenge nasvalimata vaj stoke.

O shvedikso systemo si ke le doktorora site den opre le patienton kaj le myndigheter te si ke kapin nasvalimata kaj kerel ke nashtik te traden matora, ale zurales cera doktorora keren kado.

Ande jekh dosta nevo rodipe kaj kerdas o Transportstyrelsen si feri karing 10 procenti kaj den opre kana nasvajvel varikon ando demens.

Ando systemo si vi undantag thaj kado kerel ke naj musaj o doktoro te del opre kaj e myndigheter, feri dostaj te avel pendi kadi vorba mashkar o doktoro thaj o patiento, ke naj slobodo te tradel matora.

Kado systemo kaj si ame naj lasho, thaj o undantag chi lasharel o bajo. Le doktorora musaj te djan maj zurales pala parvora, penlas o Lars Englund

Ando paluno bersh kerdasas o Transportstyrelsen jekh rodipe te diken chi truboj te paroven le regolora. Ande but kaver thema ande europa sile obligatorishni sastimaske kontroli pe maj phure kas si pravojazda, thaj ande nordiska thema sile ruzni systemora.

Si ruzni droma , shaj zurares le doktorongi responsibilita te anen andre obligatorishno kontrola.

Ando paluno kurko sas 6 shavora dokahde pasha tierp kana jekh 80 bershengo morhs tradas pe lende, thaj pendas ke jekh zuralo odut korardas les.

Thaj kado kurko mulas jekh 90 bershengi djuvli thaj duj kaver sas dokahde avri pasha vårdcentral ando Högdalen kana jekh 84 bershengi djuvli kikidas chorro pedalo, thaj palakodo vi das palpale la matorasa pe jekh gruppa manush.

O Lars Englund penel ke but phure shaj peren ande vipatkora ale naj musaj te avel ke sile nasvalipe, feri si typishno maj phure manusheske, sar ke maj lokes reagolij, vaj ke kana si kam thaj si le phuren gråstarr butesa maj zurales del lenge o odut ande jaka.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".