Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter och program på romani
But ilegalne cigare ano Shvedo.
But ilegalne cigare ano Shvedo.
Lyssna
(3:09 min)

Cigaretti pharuven manusheski genetika

Publicerat måndag 13 november 2017 kl 14.12

Akanak birin rhoditora te sikhaven ke kana nakhel thuv pa le celli ande manusheske bukhe, shaj pharudzol e genetika.

Kado bushol arvsmassan shvediska chemicnie. Kado birij te kherel ke cancer-celli shaj kerdzon vi ande saste bukhe.

Ke cigareti thaj thuv kheren ke manush len cancer si jek pindjardo fakto. Ferik ke sar le diferetni mekanismura buchazin nas pa kado zi akanak but zanglo.

E nevi studia akanak vi sikhavel evidencia ke pharujimata ande manushesko dna kheren ke unji celli hasaren peski zor, thaj kadalesa lel te kerdzol cancer celli, phenel o Erik Melén, docento ande epidemiologia ando institutet för miljömedicin ando Karolinska institutet.

- Kadi studia si jek zurales importatno kotor ande rhodimata te te sikhavel ke cigareti thaj thuv birij te kheren chemicnie e manushesko dna te parudzol, thaj kadal epigeneticni pharujimata shaj aven direktnie hamime ande cellengo progresso karing cancer, phenel o Erik Melén.

Maj letko te tlumachis o resultato pala kadi studia, so kerdzol si ke kana o manush pel cigaretti pharudzol o dna maj letko tumorura thaj cancer maj sigo te kerdzol. Vareso so zurales daradas la 24-bershengira Tiffana, kaj so pel sivari. Kade phenlas voj amenge ando Radio Romano kana pushlam ame latar so voj gindoj pala ke ginadas pa kadi nevi studia.

Ferik ke o Erik Melén, docento ande epidemiologia, pachal ke kadi studia birij te avel la si positivni effektura, sar neve metodi karing cancer thaj vi kaver nasvalimata.

- Zurales but kerdzol ande manushesko stato thaj vi ande celli kana cirdes thuv ande tute vaj kana pes cigaretti jekzeno. Ferik ke kado mekanismo zi dosta nevo thaj ame inke chi achardam sa so kado znachij ando dna thaj geneticnie, phenel o Erik Melén, docento ande epidemiologia ando institutet för miljömedicin ando Karolinska institutet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".