Nobelpris ande medicina

3:30 min

O nobelno kurko kezdi pe adjes.
taj o nobelno priso ande medicina zaj kado bersh kaj o James P Allison taj o Tasuku Honjo.

Lengo forskning vaj rodipe si pa regulacia pa o immunovo systemo, vaj te ashaven tele o immunförsvarets bromsmekanismer.

Aba si behandlingar le patientonge kaj arakle kadal roditora, jek medicina karing morchako, bukenko taj nerkengo cancer.

- Akanak birina te zutin manushen kas si kasavo cancer kaj varikana chi zalas te saschares, penelas e professor Gunilla Karlsson Hedestam.

kado si revolutia kana avel kaj o cancerbehandling vaj sar sacharelpe o choro nasvalipe.

O paripe te sascharen o cancer kerdas ke o rodipe/forskning araklas avri sar te keren aktivacia pe manushesko immunförvar, aj jek zeno o stato te kapi vaj angripa te kerel e celli kaj si o cancer.

Kodol roditora kaj len o priso kerde buchi ruznine metodenca sar o immunförsvaret te kapi vaj angripa te kerel o cancer. Arakle avri sar o e manushesko systemo anda peste te marel avri o cancer.

O James P. Allison studiulias tela 1990 bersh o CTLA-4, kaj si jek proteina kaj si opral pa T celler, kaj si jek baro kotor anda o immunovo systemo. E proteina vi si kodi kaj ashavel tele e T cellerna, aj o Allison araklas avri sar te keren släppa på bromsen, te birin e celli aktivni te aven.

Ando 1992 bersh araklasas o Tasuku Honjo jek kaver proteina, PD-1 kaj vi kodo si opral pa T-celli. O Honjo das pe dosh ke te keresa blokada po PD-1 adunchi cinjolas o cancertumörer.

O rodipe kaj kerdas o Allison taj Honjo puterdas e vudara avri te zumaven aj te kombinulin ruzni metodi te ashaven tele o cancer..

E prisa pe medicina si o angluno Nobelno priso kado bersh. Tehara penena kon las e prisa ende fysika taj tetradjine penena konlas e prisa ande kemi.

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista