Jag och min PT Lewis. Foto: Privat

19 januari - svettig dag på gymmet

I dag kände jag mig som den hypotetiske 60-årige kanadensaren som debatterades på 70-talet i Kanada. Jag sov uruselt under natten eftersom Wilde håller på att få kindtänder och sover dåligt.

Jag är ingen OS-atlet kanske

Som tur var det dags för ett pass med Lewis, min personlige tränare.

Jag började gå hos honom för ett år sedan när två täta graviditeter med lätt foglossning och samsovning med ett styck kolikbebis som snabbt blev ett amingsmonster nattetid började ta ut sin rätt i axlar och rygg.

Sedan dess har jag börjat känna mig som jag gjorde innan jag fick barn. Kanske inte som en OS-atlet men med en klart förbättrad förmåga att hoppa ur sängen på morgonen utan stela leder.

Dyrt men värt med PT

Varje vecka kör vi en timmes stenhård träning med min egen kropp som motstånd, hantlar, bodyball, gummiband och olika balansplattor. Personlig träning är dyrt men i mitt fall har det blivit obligatoriskt eftersom jag inte mår bra utan. Och hälsa är en värdefull grej att investera i.

Annars blir man som kanadensarna, i dålig form redan vid 30 och klarar inte av att slå jultomten.

Hur mycket tränar ni? Går ni också på gym? Hörs snart igen!

/ Lena

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".