LÖRDAG 19 MARS

Chatt om strålning

Eva Forssell-Aronsson, professor i radiofysik, har chattat om strålning och svarat på frågor om allt från radioaktivitetens effekt på hundar till varför kärnkraftverk inte ligger under havsvatten.

moderator: Välkomna till chatten med Eva Forssell-Aronsson, professor i radiofysik vid Göteborgs universitet. Eva kommer i första hand att svara på frågor om strålning, stråldoser och hur vi människor påverkas av strålning. Nu startar vi!
Karin: Behöver vi i Sverige vara oroliga för att skadas av strålning från Fukushima?
Eva Forssell-Aronsson: Nej, vi kommer i Sverige inte att kunna få så hög radioaktivitet så att strålningen blir farlig för oss.
Bengt: Många arbetare i det japanska kärnkraft-verket har fått strålning, i varierad grad. Vilken dos (intensitet/tid) kan man märka skador av efter ett dygn/en vecka/en månad/ett år/10 år?
Eva Forssell-Aronsson: Hittills har vad jag vet ingen som arbetat där blivit utsatt för mer än 100 mSv, och denna låga stråldos i detta sammanhang innebär inte att det blir några skador. Endast ökad risk för cancer på lång sikt.
Bengt: Medias hysteriska och "snaskiga" rapportering från olycksplatsen skrämmer många människor. Tyskland har, plötsligt, ansett att en större säkerhetsgenomgång måste göras i alla kärnkraftverk. Tror ni att svensk kärnkraft (-industri) får svårare att arbeta eller lättare (lättare få anslag mm.) när situationen lösts.
Eva Forssell-Aronsson: Det är naturligtvis svårt att göra saklig rapportering ifrån en händelse som sker långt bort och där det är svårt att få fram fakta, troligtvis eftersom man har fullt upp med att hantera situationen. Det är svårt att nu svara på hur detta påverkar framtida satsningar på energikällor.
Michael Johanss: Varför kan inte känrnkraftsverken ligga under havsnivå och bara släppa in vatten vid problem
Eva Forssell-Aronsson: De skulle kunna göra detta, och det finns sådana exempel på reaktorer som befunnits under marknivå, men jag gissar att den högre kostnaden skulle kunna vara ett sådant skäl. Kylningen skall heslt ske med färskvatten, men precis som nu i Japan så kan man använda havsvatten för kylning när problem uppstår.
Maria: Vilken typ av strålning är det som kommit ut och vilket ämne är det som strålar?
Eva Forssell-Aronsson: Det är tre huvudtyper av radioaktiva ämnen som kan komma ut vid en sådan här olycka: ädelgaser (med halveringstid på ett antal dagar), radioaktivt jod (halveringstid på en vecka) och andra tyngre klyvningsprodukter såsom cesium (med 30 års halveringstid). Troligtvis har alla tre typer kommit ut, men vilka mängder det handlar om har jag inte sett några data om.
Bengt: Teknisk fråga: Alla anläggningar av betydelse har el-reservaggregat, diesel el likn. Vaför fungerar de inte? Om de fungerar men ledningarna är brunna, vaför har man inte dieseldrivna pumpar som direktlevererar vatten? (Reservaggregat har nämnts EN gång på en hel vecka i radiorapporterna, första dan.)
Eva Forssell-Aronsson: I Fukushima har man många reservaggregat, och dieseldrivna pumpar. Problemet vid denna olycka var effekten av tsunamin när de kraftiga vågorna kom in och förstörde ett antal av dessa system. Man hade skydd för upp till 5 m höga vågor men här var det inte tillräckligt.
Georg Rengfelt: Om dödlig radon i Sverige Jag bodde i ett ”radonhus” d.v.s. ett kommunalt bostadshus av betong och vissa ytterväggar av blåbetong. Min hund fick testikeltumör vid 10 års ålder och dog vid 14 av cancer i hjärtsäcken. Mätningar sägs visa på värden 188, alltså strax under gränsvärdet på 200 Bq/m3. Båda hunden drabbade organ har ständigt varit nära golvet där de radioaktiva partiklarna hamnar. Är hunden känsligare under dessa förutsättningar och bör gränsvärdet sättas lägre?
Eva Forssell-Aronsson: Gränsvärdena som Strålsäkerhetsmyndigheten sätter är avsedda för att undvika eller hålla nere hälsoeffekter på människa. Jag vet ej exakt hur känsliga hundar är för radon, men vid annan typ av bestrålning finns det studier som visar att mindre organismer såsom hundar är mindre strålkänsliga än människan.
BoH: Kan 4-5 DT-undersökningar jämföras med en kärnkraftsarbetares stråldos
Eva Forssell-Aronsson: Gränsvärdet för personal som arbetar med strålning (t ex i kärnkraftverk eller inom sjukvården) är 20 mSv/år, men i verkligheten ligger de flesta långt under detta värde. En datortomografiundersökning ger ca 5-20 mSv. I Sverige får vi i genomsnitt ca 1 mSv från undersökningar där strålning är involverad.
Maria: Japanska myndigheter uppmanade fok att stanna inomhus. Hjälper det verkligen mot strålning?
Eva Forssell-Aronsson: I detta fallet handlar det om att skydda sig från radioaktiva ämnen som kan spridas med vinden. Om man är inomhus undviker man att få de radioaktiva ämnena på sig och det är mindre risk att man andas in radioaktiva ämnena.
Bengt Lundberg: Kan man inte göra tvärtom? Nu måste vatten pumpas in för kylningen. Om man bygger allt under vatten och pumpar ut för att hålla allt igång - vid problem som idag skulle vatten istället forsa in och "automatiskt" kyla bränslestavarna?
Eva Forssell-Aronsson: Vid normal drift kan man inte använda havsvatten eftersom det innehåller en mängd oönskade salter och inte är tillräckligt rent.
Bengt Lundberg: Kan man inte göra tvärtom? Nu måste vatten pumpas in för kylningen. Om man bygger allt under vatten och pumpar ut för att hålla allt igång - vid problem som idag skulle vatten istället forsa in och "automatiskt" kyla bränslestavarna?
Eva Forssell-Aronsson: Vid normal drift kan man inte använda havsvatten eftersom det inte är tillräckligt rent.
Anders: Hej jag har följt tidigare chattar. Uppenbarligen finns mycket energi kvar i sk "utbränt material" eftersom reaktionen fortsätter i avkylningsbassängerna. Hur utbränt är bränslet när det placeras till avkylning? Nyttiggör man normalt den värme som utvecklas i avkylningsbassängerna? Hur länge måste man avkyla innan man kan handskas med bränslet? Vad händer under avkylningsprocessen? Blir avkylningsvattnet förorenat? Hur beter sig det avkylda bränslet och hur radioaktivt "farligt" är det?
Eva Forssell-Aronsson: Eftersom jag inte är expert på reaktorteknik mm vill jag bara svara såhär på den sista delen av din fråga: det använda bränslet måste efteråt lagras framöver. SKB (Svensk Kärnbränslehantering) har nyligen lämnat in en ansökan om att få bygga en anläggning för slutförvar av detta bränsle i Sverige.
moderator: Nu är det fem minuter kvar av chatten!
moderator: Nu är klockan halv fyra och chatten stänger. Tack till Eva Forssell- Aronsson och alla som ställt frågor!
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista