Maskrosor är i själva verket en delikatess. Foto: Ulla de Verdier/SR
Den norrländska maten

Ät ditt ogräs!

Nässlor, maskrosor, rallarrosor och annat som växer runt runt knuten, och som ofta betraktas som ogräs, är i själva verket naturens eget skafferi. Här döljs nya smakupplevelser, nyttigheter och näring. Vår jämtländska matnörd Fia Gulliksson bjuder på nässelpesto och maskrossirap i sommarens första mattips.


Nässelpesto

2 liter färska, späda nässlor
1 dl sötmandel
1 dl kallpressad rapsolja
2 dl västerbottenost
1 vitlöksklyfta eller 1 knippa gräslök
Salt och grovmalen svartpeppar

Skölj nässlorna väl. Koka nässlorna i lättsaltat vatten I ca 5 min.
Sila bort vattnet. Låt nässlorna svalna. Mixa förvällda nässlor, vitlök
eller gräslök och mandel till ett grönt mos.
Späd med oljan och mixa ner osten.
Smaka av med salt och peppar.

Maskros- eller granskotts sirap

Gott till desserter, på glass eller sura bär eller att ringla över
pannkakan.
200 maskrosor eller 5 dl granskott
1 liter vatten
1 citron
2 tsk citronsyra
1 kg socker

Plocka blommorna och låt det gröna sitta kvar runt
knoppen/blomman alternativt plocka granskott. Lägg maskrosorna
eller granskotten i en rostfri kastrull och häll på vatten så att det
knappt täcker. Värm upp försiktigt tillsammans med det yttersta
gula av citronskalet samt saften från en citron. Låt allt sjuda (ej
koka) i cirka 15 minuter.
Filtrera av vätskan genom kaffefilter. Häll tillbaka vätskan i
kastrullen och tillsätt socker och citronsyran. Koka upp och låt koka
sakta utan lock tills en sirap bildas. Det tar nästan två timmar. Men
se upp - det kan gå snabbt på slutet! Låt svalna något och häll på
flaska. Står sig nästan hur länge som helst.

Nässlor

Rusta dig med handskar och sax och börja skörda de späda skotten
späckade med nyttigheter. Urtica dioica, som brännässlan heter på
latin, är trots sina obehagliga brännande egenskaper en väldigt
hälsosam ört. Den sägs bland annat kunna lindra gikt och förhindra
håravfall och har använts inom folkmedicinen under flera hundra år
för att bota olika sjukdomar.

Nässlan är även att betrakta som något av en kulturväxt här i
Sverige, då den ofta växer runtomkring bostadshus, uthus och
komposter. Det finns inga giftiga förväxlingsväxter till nässlan.
Nässelfibrerna kan spinnas till ett fint tyg, nättelduk, det vill säga
nässelduk. Förr användes även roten till textilfärgning.

Nässelblad kan användas i matlagningen på samma sätt som
spenat. Nässelblad kan även användas i brödbak samt kokas till
karaktäristisk nässelsoppa.

Torkade blad kan användas till örtte samt malas till
mulivitaminpulver att ta på mackan, i müsli etc, vilket antas ge
förstärkt immunförsvar.

Nässlan har ett effektivt PH-värde på sura jordar och nässelvatten
kan vara en bra ersättning för konstgödning om du använder det
regelbundet. Nässlan är rik på C-vitamin, särskilt tidigt på våren.
Innehåller även järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel.
Brännässlan är även relativ proteinrik.

Stekta blad från brännässlan kan likt salvian stekas i lite smör,
servera den sedan med knaperstekt fläsk och rostade pumpakärnor
eller pinjenötter till pastan.

Maskrosor

Maskrosor är ett gott ogräs, som små söta solar som lyser upp
gräsmattan. En användbar råvara att använda i saft, marmelad,
sirap eller I sallad.

Bladen kan användas färska som salad, utmärkt substitut för
senapskål eller ruccola som den kallas.

Blommorna kan jäsas till ett välsmakande maskrosvin. Av
blommorna kan man även koka sirap, som har en honungsliknande
smak och därför fungerar utmärkt som "veganhonung".

Ävern roten kan användas. Kokt och mald i bröd för att få brödet
fluffigare eller som utfyllnad I exempelvis gratänger eller i rårakor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".