1 av 2
Polisens bild av gisslan och Clark Olofsson. Foto: Polisen/Scanpix
2 av 2
Psykolog Susanne Bejerot. Foto:Åsa Stöckel/Sveriges Radio.

Stockholmssyndromet blir 40 år

5:35 min

Just idag är det 40 år sedan  rånaren Janne Olsson klev  in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm, där han tog fyra personer som gisslan. Det var ett drama som kom att vara i hela sex dagar. Ett par dagar in i dramat ringer en i gisslan, Kristin Enmark, till ekoredaktionen och berättade om sina farhågor – inte för gärningsmännen utan för polisen och ”Stockholmssyndromet” var fött.

Stockholmssyndromet har senare blivit känt världen över och det är ett ord man kan höra i många filmer. Så här sa en av gisslan, Kristin Enmark:

– Jag är inte det minsta rädd för Clark och den här andra killen, va. Jag är rädd för polisen. Kommer de in här med 20 man och börjar skjuta då dör jag och mina kompisar. Du litar alltså på Clark…?

– Jag litar fullständigt på dem. Jag skulle kunna åka runt i hela världen med dem. Vi har haft riktigt trevligt. De här killarna är jag inte det minsta rädd för, sa Kristin Enmark.

Socialläkaren Nils Bejerot tillskrivs uttrycket Stockholmssyndromet som i ett första skede kallades Norrmalmstorgssyndromet. Hans efterlevande dotter är också psykolog och förklarar:

– Han såg lojaliteten som de kidnappade hade. Han beskrev det som en slags hjärntvätt. Det var sådana begrepp man använde på den tiden, men det var lite missvisande, säger Susanne Bejerot.

– Det är ingen psykiatrisk diagnos utan ett fenomen som beskriver en relation där en person utsätts för extrem hot, hålls isolerad, har möjligen möjlighet att rymma – vilket de inte hade i det här fallet – och som utvecklar en lojalitet. Den kvarstår även senare. Det här begreppet används även till kvinnor som blir misshandlade av sina män och prostituerade som inte lämnar utan försvarar det.

Har man ifrågasatt detta i forskningen?

– Ja, det har man gjort, säger Susanne Bejerot.

Tror du att det kommer att leva kvar?

– Ja, det tror jag. Evolutionsbiologiska förklaringar är bra. Personen som utsätts för extremt hot då är det så extremt viktigt att ha lojalitet mot förövaren för att kunna överleva. Det har man även sett hos schimpanser. Det finns också ”Lima-syndromet” där kidnapparna släppte sin gisslan för att de kände sådan sympati för gisslan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista