Marika Lagercrantz och Lotta Bromé. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
1 av 3
Marika Lagercrantz och Lotta Bromé. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
Marika Lagercrantz. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
2 av 3
Marika Lagercrantz. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio
Stjärnorna på slottet. Foto: Fredrik Sandberg/TT
3 av 3
Stjärnorna på slottet. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Dagens gäst

Marika Lagercrantz: Som skådespelare väljer man inte sin roll så jag blev regissör

"Man står ganska naken inför sig själv" +
17 min

Årets säsong av "Stjärnorna på slottet" har som vanligt genererat rubriker om diverse bråk mellan deltagarna. Dagens gäst Marika Lagercrantz tar det med ro och har, som den filmstjärna hon är, förärats det sista avsnittet som vi ser på lördag.

Hör Lottas intervju med dagens gäst, Marika Lagercrantz i P4 Extra 13.30.  


– Jag hann ju bli riktigt nervös inför min dag eftersom jag var sist. De andra kunde ju koppla av, säger Marika Lagercrantz.

Marika berättar om hur det var med inspelningen.

– Direkt efter middagen hade man direkt ett kamerateam i näsborrarna som frågar; Hur var det? Vad tyckte du om honom? Och det kanske man kan säga privat, men inte så vanligt att man säger det offentligt.

I intervjun berättar Marika en hel del om sin barndom som präglades av kultur.

Din barndom kanske inte var traumatisk, men man måste ju säga att du föddes in i en väldigt speciell familj. Din pappa var poeten och författaren Olof Lagercrantz, också legendarisk chefredaktör för DN i 15 år. Och hela din släkt har bestått av berömda, skrivande män. Hur var den miljön att växa upp i?

– Det var annorlunda och det gjorde mig udda. Jag visste inte vad Kalle Anka var men jag kan recitera Runebergs Sven Dufva. Jag kan dra den nu....vilket Marika gör, åtminstone några strofer. Min pappa sa att det är bra att kunna saker utantill om livet blir hårt. Och det var väldigt hårt att vara ung flicka på 60-talet.

Hör hela intervjun här. Marika Lagercrantz berättar öppenhjärtigt om ilskan i unga år och om bakgrunden till teater Jordcirkus som hon var med och skapade.

Samtalet kommer också in på hur det varit att jobba med film.

– Man blir charmad och förförd. Det fanns pengar i filmen, men jag kan tycka att åren inom filmen var förödande för mig. Det är ett högt pris. Jag tappade hela mitt konstnärsskap.

Hur fick du tillbaka det?

– Har jag det? Nej, det har jag inte. Så är ju livet, man får följa med strömmen, berättar Marika.   

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".