Per Carlbring och Erik Blix. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio.
1 av 2
Per Carlbring och Erik Blix. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio.
Per Carlbring. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio.
2 av 2
Per Carlbring. Foto: Åsa Stöckel/Sveriges Radio.

Panikångest - Experten ger råd

6:00 min

Symptomen på panikångest är nog så verklig, hjärtklappning, yrsel, darrningar och/eller kvävningskänslor men det kan vara något som går över ganska fort.

Lyssna på Eriks intervju med Per Carlbring som är professor i psykologi och expert på panikångest.

Först och främst - uteslut att det inte är någon fysisk sjukdom som drabbat dig. Om det inte är det kan man titta på de symptomer som kan dyka upp:

  • Ansträngd andhämtning eller andnöd
  • Yrsel, ostadighetskänslor, svindel eller matthet
  • Hjärtklappning eller hastig puls
  • Darrningar eller skakningar
  • Svettningar
  • Kvävningskänslor
  • Illamående eller magbesvär
  • Overklighetskänslor inför en själv eller omgivningen
  • Stickningar/domningar i händer och fötter
  • Värmevallningar eller frysningar
  • Smärtor eller obehag i bröstet
  • Rädsla att dö
  • Rädsla att bli ”tokig” eller göra något okontrollerat
    (Källa: Åss)

Man kan ha fler eller färre, men man ska ha minst fyra av dessa för att det ska handla om en panikattack.

– Attacken kan komma som en blixt från en klar himmel. Det kan kännas väldigt obehaglit, säger Per Carlbring. Det kan gå från ingenting till att man tror att man ska dö. För att vara en panikattack ska det ske inom 10 minuter men det kan vara längre än så.

– Det finns hjälp att få, berättar Per. Det finns KBT, Kognitiv beteende terapi och man kan bli hjälpt av antidepressiva läkemedel.

Lyssna på intervjun med Per Carlbring för att få råd om vad man kan göra. Här är hans bästa tips:

  1. Kolla först att du inte är fysiskt sjuk, hjärtproblem, struma etc.
  2. Ha koll på din stressnivå. Panikattacker dyker ofta upp i samband med att man haft en stressig period.
  3. Vid en panikattack - Säg till dig själv att det här är bara en panikattack, dvs Det här är ett falsklarm och det kommer att ebba ut.
  4. Försök att förhålla dig objektiv. Iakttag vad som händer i kroppen. Var som en vetenskapsman.
  5. Försök att fråga sig själv: Vad är det värsta som skulle kunna hända och hur skulle det gå till? För att få en bättre distans.

Sist men inte minst - det är en god prognos på panikångest och panikattacker. Sök hjälp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista