Samebyarna vill inte förlänga renbeteskonventionen från 1972

Samebyarna är inte intresserade av en förlängning av renbeteskonventionen mellan Sverige och Norge. I förra veckan tog man ett enhälligt beslut om att inte förlänga den konvention som idag gäller. Kravet ställs till den svenska regeringen.

Per Anders Nutti är ordförande för Saarivuoma sameby och enligt honom så är det de nordligaste samebyarna som berörs mest av problemen i konventionen. Han kan inte gå med på en förlängning av konventionen.
 - Vi hoppas att det kommer en ny konvention, och att den konventionen tillvaratar våra intressen, säger Per Anders Nutti.

Svårt med ny konvention
Det kan vara svårt att få en ny konvention som båda länderna kan godta. Förlägningen som det nu talas om, och som samebyarna motsätter sig är 1972 års konvention. Enligt den dåvarande sekreteraren, Ole K Sara, vanns den konventionen med 5-0 till Norges fördel.

Tror inte på Lappekodicillen
Olav Mathis Eira från Gielas renbetesdistrikt tror inte på en tillbakagång till Lappekodicillen, som reglerade renbetet för över 250 år sedan.
 - Det blir staten som måste ta ett ansvar att förlänga den nuvarande konventionen. Man kan inte driva en gränsöverskrivande renskötsel, helt utan regelverk. Det blir inte möjligt. Och alla andra konventioner från tidigare blir svårt att bruka i nuvarande situation, säger Olav Mathis Eira.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".