Historisk konferens antog Jokkmokksdeklarationen

Under historiens första konferens, med ledamöter från alla tre sameting och representanter för samerna i Ryssland, i Jokkmokk, igår, antog konferensen en deklaration där lappekodicillen från 1751 stod i fokus.

Jokkmokksdeklarationen slår fast att de nordiska staterna, genom lappekodicillen, har erkänt samerna som ett folk, utan riksgränser.
 - Deklarationen är ett viktigt grundlag för det samarbete som gör på samisk sida för att nedbryta hinder som stats gränserna dragit, säger Steinar Pedersen, sametingspolitiker i Norge.
Pedersen anser att det var viktigt att komma med ett enhetligt erkännande, som hela parlamentariska församlingen kunde ställa sig bak.
Deklarationen är sex sidor lång med 26 specifika punkter och tre av punkterna i deklarationen behandlar de samiska landrättigheterna i de nordiska länderna.

Ohållbara regler
För svensk del betonas att svenska domstolar har ohållbara regler för bevisföring när samer processar om mark, vatten och skatteland. Men deklarationen mottogs med blandat resultat, jakt-och fiskesamernas ordförande Håkan Jonsson tycker att deklarationen på ett olyckligt sätt delas upp i tre delar.
 -Ingen bra deklaration, det här blev en nödlösning som inte var riktigt genom arbetad. Det är heller inget demokratiskt arbetssätt, att på ett stormöte säga ja eller nej till ett beslut, säger Jonsson.
Håkan Jonnson tycker också att det strider mot tankesättet, att samerna är ett folk och som ska ha en gemensamt uttalande.
 -Det här blev ju tre olika uttalanden, ett för Norge, ett för Finland och ett för Sverige, så att nej, ingen lyckad lösning, säger Håkan Jonsson, ordförande i jakt- och fiskesamerna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".