1 av 2
Vi älskar våra lyssnare. Särksilt såna här dagar. Foto: Johanna Linder
2 av 2

Räddare i nöden

Torsdag 16 april, Maria:
Ibland är man bara tom. Det upplever väl alla ibland, att man liksom inte har nånting att ge. Att hur man än tänker och tänker så går det liksom inte ihop, kugghjulen gnisslar mot varandra därinne i huvudet men det slår inga gnistor.

Det är såna dagar man vill gömma sig bakom en pappershög på jobbet. Sortera i mejlboxen. Städa skrivbordet. Vattna kontorsblommorna. Gå hem tidigt. Det är ju inte alltid man kan det bara. Vad händer om man har en sådan dag och ens jobb är att direktsända radio? Förhoppningsvis kan man luta sig mot sin uppfinningsrika kollega. Men vad händer när man är två stycken som samtidigt drabbats av den stora vårtröttheten och man ser på varandra över mixerbordet och bara inte har nånting att säga? Risken är ju att det blir tyst i radio och det, mina vänner, vet ni ju vid det här laget, är något som absolut inte får hända. Idag var en sån morgon. Tur att vi har våra pålitliga morgonkorrar. När vi känner oss ur slag har de alltid något att komma med. För att inte tala om våra pålitliga lyssnare. Som aldrig är sena att ringa till telefonsvararen och nominera låtar och kommentera sånt som vi tagit upp. Vissa morgnar skulle det nästan inte ha blivit nåt program utan er. Så det så.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".