Klimatförändringar hotar fjällsamebyar

Om hundra år kan det vara slut med fjällsamebyarna i Sápmi. I alla fall om vi människor fortsätter att ödelägga vår planet i lika stor omfattning som de senaste 100 åren. Enligt forskare kommer då trädgränsen att höjas med flera hundra meter och de svenska fjällen näst intill utrotas av skogen.

– Det mest dramatiska är att trädgränsen stiger, säger naturgeograf Leif Kullman jobbar på Umeå Universitet.
 – Senaste hundra åren har trädgränsen klättrat med 200 meter, särskilt snabbt har det gått senaste 20 åren, säger han.

Skogen tar över
För att se hur det blir i framtiden tittar forskarna på data från historien. För tiden just efter den senaste istiden för 10 000 år sen var det ett varmare klimat i norden och det fanns träd högre upp i fjällen än idag.

Då var det lika varmt som det spås bli om hundra år. Det skulle innebära exempelvis kommer att växa träd på Åreskutan, 400 eller 500 meter högre upp än idag. Men klimatforskarnas modeller beror i hög grad på hur mycket utsläpp som sker framöver.
 – Det här är negativt för renskötseln, eftersom den så starkt förknippas med fjällen, säger Leif Kullman.

Naturlig utveckling
Idag finns det 52 samebyar i Sverige. De flesta är fjällsamebyar där renarna under våren vandrar till fjälls för att kalva. Men det finns även tio skogssamebyar där renarna håller sig till skogslandet året om.

Stefan Mikaelsson är skogssame i Udtja sameby, söder om Jokkmokk.
 – Det här är en naturlig utveckling. En gång i tiden har vi varit skogssamer allihopa. Och om det är det som krävs för att ena oss samer så är det bra, säger Mikaelsson.

Vilse i skogen
Per-Anders Vannar, fjällsame i Sirges sameby vandrar vanligtvis omkring i Sarek. Men hans arvingar kan vara framtida skogssamer träden vandrar högre upp och slukar fjällen.
– Det blir tufft. Vi fjällsamer kan inte skogsrenskötsel. Vi får väl anlita dem som kan till att bli våra konsulter.

Hittar du i skogen?
 –  Hittar gör jag, men däremot är det svårare att hitta renarna, säger Vannar.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: