1 av 3
Klicka för att få en större bild
2 av 3
Ingrid Inga, samelandspartiet
3 av 3

Osäkerheten stor bland samiska väljare

En stor majoritet av samerna vet inte hur dom skulle rösta om det vore sametingsval nu. I Sameradions och SameTV:s opinionsundersökning så svarar över 60 procent att dom inte vet vilket parti dom skulle rösta på.

Sameforskaren Lars Thomasson var med i förarbetena inför sametingets bildande i början av 90-talet. Han har följt tingets arbete ända sedan starten och menar att sametingets nuvarande arbetssätt är en orsak till så många osäkra väljare.

- Det kan vara ett utryck för att arbetet i sametinget inte uppfattas lika angeläget för den stora kretsen samer utanför tinget.

Blockpolitik

Thomasson menar att ledamöterna i plenum ägnar för mycket tid åt interna frågor och för lite åt sakfrågorna som berör folket.

Det i sin tur beror på den politiska organiseringen, menar Thomasson. Han syftar på modellen med ett styrelseblock och oppositionspartier som inte har någon insyn eller möjlighet att påverka frågorna som bereds innan plenum.

Thomasson menar att många frågor skulle kunna klaras av i en beredning mellan alla partier innan plenum, men nu så lämnas hela den diskussionen till plenum där alla synpunkter måste ventileras.

- Där blir debatten ofta också fixerad på person istället för på sak, debatten tar tid och blir tröttande för en utomstående.

Utskott

Carl-Gustav Lundgren är partiledare för vuovdegat/skogssamerna och han sitter i sametingets styrelse. Han tycker att tinget idag fokuserar mer på sakfrågorna än tidigare. Men Lundgren håller samtidigt med Lars Thomasson om att det skulle bli bättre om oppositionen fick vara med och förbereda ärenden inför plenum.

Lundgren berättar att ett av målen är att bilda utskott där alla ledamöter kan vara med, vilket enligt honom skulle leda till en bättre beredning, Men i dagsläget har tinget inte pengar till det, säger han.

- Visst är det en svaghet att oppositionen inte sitter med i beredningen, säger Lundgren.

Allvarligt

Ulla Alvarsson från jakt- och fiskesamerna tycker siffran 60 procent osäkra väljare är oroväckande hög. Hon menar att partierna måste ta den här osäkerheten på allvar och börja föra ut sitt budskap och vad man står för. Dessutom menar hon att partierna sedan måste följa det budskap som de sagt sig stå för.

- Gör de inte det så skulle jag i alla fall bli väldigt osäker som väljare vilket parti jag skulle lita på.

Allianspolitik försvårar  

Ingrid Inga, styrelseledamot för samelandspartiet, är inne på samma linje och hon tror att styrelsepartiernas allianspolitik gör väljarna osäkra. Hon menar att det kan vara svårt för väljarna att identifiera varje parti och vilka frågor de står för i en allians.

- Den delen kanske försvinner när man är fyra partier som ska arbeta tillsammans.

Jakt- och fiskesamerna störst

323 personer, eller närmare fem procent av sametingets röstlängd har under december månad svarat på frågorna i vår opinionsundersökning. Undersökningen är gjord av företaget Motivera AB på uppdrag av SR Sameradion och SVT Sápmi.

Gällande partisympatier så svarar 11 procent att dom skulle rösta på jakt- och fiskesamerna som därmed får störst stöd. Tvåa är skogssamerna med nio procent. Samelandspartiet som idag är tingets näst största parti och sitter i regeringsställning skulle bara bli fjärde parti med knappt sex procent av rösterna om det vore val idag.

Alla röstar?

Men med 60procent osäkra väljare så skulle det i ett verkligt val kunna bli stora förändringar gällande dom här partisiffrorna. Men då måste alla osäkra väljare verkligen gå till valokalerna.

Ulla Alvarsson från jakt- och fiskesamerna är rädd att folk kanske inte gör det på grund av osäkerheten.

- Visst finns det en risk, om det är så många osäkra så kan det vara så att många struntar i det, så det är upp till partierna att göra väljarna intresserade av sin politik, säger Ulla Alvarsson.

Thomas Sarri
thomas.sarri@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".