1 av 2
Klicka på bilden för att få den större
2 av 2
Klicka på bilden för att få den större

Språklagen används inte

Det är nästan ingen som utnyttjar rätten att använda sig av samiska i kontakter med myndigheter. Det visar SR Sameradions och SVT Sápmis opinionsundersökning.
- Vi måste bli bättre på att synlliggöra språket, säger Jan Johansson Klein på Kiruna kommun.

En av många som inte använder sig av samiska i kontakter med myndigheter är Karin Vasara från Kiruna. Hon säger att hon aldrig behövt kontakta kommunen och om hon skulle behöva det så skulle det bli på svenska. Karin Vasara menar att kontakter med myndigheter oftast sker skriftligen och det tror hon är en orsak till att så få använder sig av samiska.

- Vi är uppvuxna med svenska skolor där vi lärt oss prata och skriva på svenska, inte på samiska.

Vår opinionsundersökning visar att, av dom samisktalande så är det 96 procent som säger att dom inte använt sig av rätten att använda samiska i kontakter med myndigheter.

Besvärligt

I Arjeplogs kommun jobbar Anette Labba som tolk och hon säger att det inte är särskilt ofta hon behöver hjälpa till. Labba tror att folk kan känna sig obekväma i en situation där man anlitat en tolk fast man vet att bägge parter kan svenska.

- Det kan kännas besvärligt att behöva tolk i ett samtal där alla tre förstår svenska, säger Anette Labba.

På kommunen i Kiruna säger utvecklingschefen Jan Johansson Klein att han under dom senaste fyra åren inte stött på någon som velat använda sitt modersmål när dom tagit kontakt.

Kommunernas ansvar

Jan Johansson Klein menar här att kommunerna har ett stort ansvar när det gäller att få folk att börja använda sig av sitt modersmål. Enligt honom är kommunerna för dåliga på att synliggöra språken och det menar han gör att det inte är lika självklart att man kommer och uttrycker sig på sitt modersmål.

- På det sättet är språken inte tillgängliga och jag vet att flera kommuner, myndigheter och förvaltningar har precis samma problem, säger Jan Johansson Klein.

Språklagen behövs

Men trots att de allara flesta aldrig unyttjat de rättigheter som språklagen ger vad gäller kontakter med myndigheter, så är det många som tycker att språklagen är viktig. I undersökningen var det nära 60 procent som svarade JA på frågan om de tycker att språklagen fyller någon funktion. 

Samisk barnomsorg

Anette Labba tror att den yngre generationen börjat värdera språket allt mer och därför tycker hon det är bra att det finns en lag som gör att man kan använda språket gentemot myndigheter om man vill det.

Dessutom menar Anette Labba att det är fler som ser nytta i språklagen inom andra områden och då framförallt barnomsorgen.

- Här i Arjeplog är det allt fler som börjat begära samisk barnomsorg och samisk språkundervisning i skolorna, säger Anette Labba. 

Thomas Sarri
thomas.sarri@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".