Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Plast skyddar fjällvegetation

En plastmatta som kan skydda markvegetatationen i känsliga fjällkområden. Det är resultatet av ett treårigt markförstärkningsprojekt i Jämtland som anpassats till rennäringen.

Och nu är det tänkt att mattorna ska testas av samebyar även i Norr- och Västerbotten. Mårten Jonsson har varit arbetsledare för projektet i Jämtland.
 - Använder man rätt material, rätt teknik så bygger man en förstärkt ledstråk som tål de belastningar som en sameby utsätter leden för, säger Mårten Jonsson. 

Finmaskig plastmatta
Plastmattan är finsmaskig och tål uv-strålning, och har rätt maskstorlek så att inte renkalvar kan fastna. Mattan ska teoretiskt sett hålla i 50 år innan naturen bryter ner den till vatten.

Testats i tre år
Mattorna har tagits fram och testats under tre års i tid i trakterna av Gäddede i norra Jämtland. Förstärkningsmattorna lades ut på ett tiotal olika områden där de har utsatts för belstningsprov av två-fyr-och sexhjulsdrivna fordon tills det rätta materialet och förankringsmetoden kunde hittas.

Projektet har finansierats av EU med Krokoms kommun som projektägare. Det är ett samarbete mellan Sverige och Norge och kommunerna Strömsund, Krokom, Lierne och Röyrvik, samt rennäringen i området.

Intresse även i norr
Nu vill även samebyarna i Norr- och Västerbotten prova plastmattorna i ett eget projekt tillsammans med Sametinget, Samernas Riksförbund och Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Ett led i det har varit att ta fram terrängkörningsplaner, något som samebyarna och SSR lagt ner mycket jobb på, det berättar SSR:s ordförande Per-Gustav Idivuoma.

Finansieringsproblem
Rätt material till plastmattorna, förankringssystem och rätt vilja från alla parter till att få det att fungera finns. Men ännu återstår ett problem, och det är finansieringen.

SSR har tillsammans med Sametinget, länstyrelsen och naturvårdsverket haft ett möte med miljödepartementet, där en preliminär budget för den första etappen presenterades berättar Per-Gustav Idivuoma. Och han hoppas att miljödepartementet är fortsatt intresserade så att finansieringen kan lösas.

Maria Unga
maria.unga@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".