Ny utredning om rovdjuren

De svenska rovdjuren blir föremål för ännu en utredning. Nu gäller frågan ökad lokal delaktighet i rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket ska granska hur detta ska gå till i praktiken utan att rovdjurens framtid äventyras.

Sedan länge finns krav från olika grupper, främst jägarna, i de rovdjurstäta länen om att beslut som rör exempelvis jakt på rovdjur ska regionaliseras, det vill säga i ökad utsträckning hanteras på lokal nivå.

Samtidigt finns nationella mål om hur stora stammarna bör vara av de berörda arterna - varg, björn, järv, lodjur och kungsörn. Farhågor har framförts att ökad regionalisering kommer att innebära kraftigt ökad avskjutning, vilket åtminstone i vargens fall skulle kunna äventyra artens existens i landet. I dagsläget finns knappt 200 vargar i landet.

Svårlöst dilemma

Hur detta dilemma ska lösas är oklart. I den senaste stora rovdjursutredningen, framtagen av enmansutredaren Åke Pettersson, föreslogs att fler beslut skulle föras ner på lokal nivå. Men hur detta skulle gå till nämndes inte.

Det är därför som regeringen nu ger Naturvårdsverket uppdraget att till den 15 februari utarbeta ett förslag till förordning som ska reglera en regionaliserad förvaltning.

-Vi avser att lägga fram en proposition under våren 2009. Det krävs en regionalisering för att höja acceptansen för rovdjuren, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Vargen största problemet

-Det svåra är att förena detta med de nationella målen. Vi kommer aldrig att överge dessa. Båda sidorna i konflikten måste lyssna på varandra, jägarna såväl som miljörörelsen.

Den stora konflikten gäller vargarna. Riksdagen har beslutat om ett så kallat etappmål på 20 föryngringar per år, vilket motsvarar en stam på cirka 200 vargar. När etappmålet är nått - vilket är ganska snart - ska situationen ”utvärderas”. Vad detta innebär är oklart i dagsläget.

-Utgångspunkten är än så länge etappmålet. Hur vi ska agera sedan får vi återkomma till då, säger Carlgren. (Roland Johansson/TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista