Renskiljning Foto: Kristina Nutti

"Antalet renar måste minska"

Renantalet i Sverige är idag lägre än för tre år sedan, enligt statistik från Sametinget. Och antalet renar inom samebyarna ligger 12 procent under högsta tillåtna antal.

Öje Danell är professor vid enheten för renskötsel vid Sveriges lantbruks universitet. Och han hävdar att det är nödvändigt att renantalet fortsätter att minska.

- Om vi ligger på en hög nivå väldigt länge så slits vinterbetena väldigt mycket. Dom behöver en återhämtning, säger Danell.

Medelnivån pendlar kring 225 000 renar
Under 1900-talet har medelnivån pendlat runt 225 000 renar. Det har gått upp en 25 % och ner en 25% i cyklar om 20 till 30 år. Idag ligger renantalet på 253 000, vilket är 35 000 renar färre än högsta tillåtna.

Öje Danell menar att högsta antalet renar inte ska eftersträvas, utan att det är en larmnivå. Att renantalet i norska Finnmark är 20 procent över hösta tillåtna antal, skapar problem för rennäringen.

Öje Danell ser den norska rennäringspolitiken som orsaken. De ville stärka rennäringen och gav stöd till rennäringsföretag, vilket gjorde att fler företag bildades. En annan orsak är att tekniken har gjort det enklare att hantera större hjordar.

- Renantalet fördubblades i Finnmak i slutet av 1900-talet och det var för mycket så att vinterbetet slets ut helt och hållet. Och då har man försökts på politisk väg att sänka det här, med avgångsvederlag till renägare, men misslyckats ganska ordentligt, säger Öje Danell.

Konsekvenserna av för många renar blir svåra
På sommaren under barmarkstiden blir beteskvalitén sämre för varje enskild ren, eftersom många konkurrerar om bästa betet. Det gör att konditionen blir sämre och produktionen sämre, dräktigheten lägre och kalvarna blir lättare på hösten.

Om de är för mycket renar under vinterbetet, kommer det på sikt det att innebära att lavtillgångarna minskar, menar Öje Danell, professor vid enheten för renskötsel vid Sveriges lantbruks universitet.

Anna-Maria Ahlen
anna-maria.ahlen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".