Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Högre krav på myndigheter att ge service på samiska

Under torsdagen kommer regeringen med ett förslag om hur de nationella minoriteterna i Sverige ska stärkas. Förslaget innebär större ansvar för kommunerna att tillgodose deras rättigheter. Flera andra myndigheter måste dessutom kunna ge service på finska eller samiska.

– Oavsett var du bor i landet så ska du, i kontakt med dessa myndigheter, kunna kommunicera på finska och samiska, säger Nyamko Sabuni.

Hur ska man lösa det rent praktiskt?

– De får de här myndigheterna göra, de får se till att de anställer människor som behärskar de här språken. I lagen säger vi också att övriga myndigheter bör verka för att anställa personal som framförallt kan de här tre språken mieänkieli, finska och samiska, säger Nyamko Sambuni.

Regeringen vill stärka ställningen för de nationella minoriteterna, alltså samer, romer, sverigefinnar, judar och de som talar tornedalsfinska, mieänkieli.

Krav på fler myndigheter
De som vill använda finska eller samiska i kontakten med fem stora myndigheter, ska ha rätt till det och bli upplyst om sin rätt. Detta gäller JO, JK, DO, Försäkringskassan och Skatteverket.

Nyamko Sabuni vill också öka pressen på kommunerna att se till att minoriteternas barn får lära sig sina språk och använda dem. Kommunerna ska också ha ansvar för att informera minoriteterna om deras rättigheter och se till att de får möjlighet till politiskt inflytande.

Ett problem har varit att kommunerna blandar ihop begreppen och därmed nekas barn undervisning de har rätt till, säger Nyamko Sabuni.

– De tror att nationella minoriteter och etniska minoriteter, det vill säga, andra invandrargrupper, är precis samma sak och det är de inte. Medan det till exempel krävs fem barn för etniska minoriteter så räcker det med ett barn inom nationella minoriteter och den skillnaden menar vi behöver man känna till som kommun. Det är väl främst inom förskola och skola som man kan främja barns kulturella och språkliga identitet, säger Nyamko Sabuni.

Vilka indikationer har du på att behovet av till exempel samiska kan vara stort i Skåne?

– Då måste Skåne veta om det genom samarbete med sin befolkning, om det finns samer där måste de ge sig till känna och därmed åläggs kommunen att informera om vilka rättigheter de har och vad är det de behöver. Vad är det de vill att man ska uppfylla som kommun via skolan, äldreomsorg eller barnomsorg, säger Nyamko Sabuni.

 

Annika Digréus, SR Ekot
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".