Historiska museet avgöra om forskare får ta prover på kvarlevorna från Rounala gavplats.

Forskare vill ta prover på kvarlevorna från Rounala

Forskare vid Stockholms Universitet och tekniska universitetet i Trondheim, har anhållit om att få ta prover på 12 kranier från Rounala ödekyrkogård nära Karesuando som finns i arkiv, för att studera Norrbottens förhistoria. Men Sametinget säger nej.

Sametinget som har tillfrågats och de har sagt nej till vidare provtagning på kvarlevorna, eftersom de menar att kvarlevorna ska återbegravas.
Nu vilar det slutgiltiga beslutet om forsking hos Historiska Museet om forskarna ska få ta prover på kranierna.

Anledningen till att professor Kerstin Lidén vid Stockholms universitet vill ta prover på kranierna är för att få information om vilken sorts mat individerna åt – kanske kan det visa att rennäringen organiserades tidigare än man i dag har vetenskapliga belägg för.

Äldsta kvarlevan från 1200-talet
Kerstin Lidén har tidigare studerat fyra kranier från Rounala ödekyrkogård.
– Den äldsta kan vara daterad på 1200- eller 1300-talet och den yngsta är från 1600-talet, som vi har här. Så det finns ett tidsspan på 300 år. Nu är det bara fyra individer som vi har daterat. Om vi daterar de andra individerna så kan vi se om det är så att det finns två stycken grupperingar, om det är en grupp som tillhör 1200-1300-talet och en som tillhör 1600-talet. Då är det två olika kyrkoperioder. Men det är så få individer än så länge, så vi kan inte säga riktigt.

Mission från norska kusten
De som begravdes på 1200- och 1300-talet kan inte ha mött den svenska missionen, utan troligen en mission från norska kusten, på så sätt bidrar studier av kranierna till att öka kunskapen om hur missionen har gått till av nordliga befolkningen.
– Då kan det inte ha varit den svenska statskyrkan som har utfört den här missionen, utan då måste den ha kommit någon annan stans ifrån. Då kommer väl tankarna snarare längre västerut, då man vet att det har funnits kapell längre norrut i Norge. Och att det i sådana fall är den missionen som har påverkat den här platsen, snarare än den svenska statsmissionen.

Vad vet man om hur de har levat?
– Det är därför som vi vill göra mer analyser av det här materialet. Nu har vi bara analyserat fyra individer, men vi kan se att det finns en tendens till att man har förändrat sin diet. Och gått från en diet som har varit mer beroende av fisk till landlevande däggdjur.

Kan det vara renar?
– Det skulle det kunna vara, men vi kan inte fastställa det med 100 procentig säkerhet, men det är det man skulle kunna spekulera i. Då är det väldigt tidiga belägg för att man kanske skulle fått en mer organiserad, om det nu är renskötsel. Det vet vi inget om. Men det är sånt som vi spekulerar i. därför vill vi ha ett större material, så att vi kan uttala oss med större säkerhet.

Anna-Maria Ahlén
anna-maria.ahlen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".