Sametingsvalet

Avsakand av avgörande frågor ger lågt valdeltagande

Valdeltagandet i Sametinget var 59 procent vilket var en tillbakagång från förra valet. Simon Matti som är statsvetare på Luleå tekniska universitet, ser en rad förklaringar till att valdeltagandet minskar.

–Om man titta på dom institutionella förklaringarna, så handlar det om hur valsystemet är utformat. I sametingsvalets fall handlar det om ett extra val, något som ligger utanför de nationella valen till riksdag och de kommunala församlingar, vilket gör att det har en skild valdag. Och det har visat sig vara viktigt, säger Simon Matti.
–Vill man öka valdeltagandet så ska valen ligga samtidigt. Sen finns det också kontextuella förklaringar som handlar om vad valet egentligen betyder: om det är ett viktigt val, om det uppfattas som spännande, om det uppfattas som att det finns tydliga ideologiska polariseringar, tydliga alternativ och så vidare.

Sametingets roll, sametinget som uppfattas som det inte har så mycket att säga till om egentligen.
–Om det inte finns de här stora frågorna, som lagstiftning och skattetryck att behandla i en församling. Då kommer det ofta att handla om sakfrågor istället, mindre frågor, om internt käbbel.
–Man kan ju tycka att om Sametinget hade varit en församling med en real makt som hade kunnat fatta dom här avgörande besluten som nu ligger i riksdagen, då hade det också blivit mer intressant för väljarna att gå och rösta, säger Simon Matti.

Maria Lindgren
sameradion@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista