Forskning som Birgitta Åhman gör visar att renskötare bör slakta de lättaste kalvarna.

Tunga kalvar överlever

Det finns ett samband mellan renvajornas kondition, vikten på kalvarna och kalvarnas överlevnad. Det visar det preliminära resultatet av Birgittas Åhmans forskning vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
"Det här kan hjälpa renskötarna i deras val av vilka renar som ska vara kvar i renhjorden, säger hon."

"På det vi har analyserat har vi kunnat bekräfta att vajans kondition har betydelse för vad kalven väger och även kalvöverlevnad. Vi ser att de kalvar som kommer tillbaka om hösten är de som är större på sommaren, säger forskaren Birgitta Åhman vid SLU. "

"Vi tittar på renens kondition och hur den varierar över året och mellan år och så försöker vi att koppla det till skötseln, till betesförhållanden och eventuella störningar."

Renägarna skriver dagböker för att Birgitta Åhman ska se hur renskötseln går till, när man har varit på vilket område och hur betesförhållanden varit och vilka sträckor man flyttat. För att mäta konditionen har man ett antal individmärkta vajor och deras kalvar som man följer.

Birgitta Åhman säger att hennes forskning kan ha stor nytta för renskötarna.
”Bland annat kan de välja vilka renar som ska vara kvar i renhjorden. Renar som väger under en viss vikt på året är inte lika produktiva. Då vet renskötarna vilka renar man ska ta bort.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".