Sirges

291 renar drunknade - inga besked om skadeersättning från Sametinget

I Sirges sameby har renskötarna jobbat hela helgen med att bärga renarna som drunknade i Kutjávri förra veckan. Total 291 renar dog när isen brast. "Vi hade tur, hela renhjorden hade kunnat stryka med", säger Nils-Johan Utsi som var på plats när det hände.

Olyckan på Kutjávri som inträffade i förra veckan skördade alltså närmare trehundra renar. Men hela renhjorden, 3 500 renar hade kunnat stryka med, enligt Nils-Johan Utsi. 

Utsi förklarar att problemet var att isen var så tjock att den höll för renarna när de passerade. Men när renhjorden började cirkla runt på ett ställe då brast den.

 – Isflaken var så tjocka att de bildade en barriär som många renar hade svårt att komma över, en del trampade ihjäl varandra, säger Nils-Johan Utsi.

Under helgen har renskötarna i samebyn jobbat hårt för att få upp de döda renarna från sjön och identifiera vem som äger dem.

Tur i oturen
Sjön Kutjávri är drygt 700 meter bred där Sirges sameby brukar ta sig över med renarna. Isen har varit tunnare när de passerat tidigare, nu hade de mätt den till sex-sju centimeter.

 – Vi var ute både kvällen innan och på morgonen den aktuella dagen och mätte isen, säger Nils-Johan Utsi.

 – Vi lät renarna gå mycket sakta, jag sa till killarna att ta det lugnt och det gick bra tills de längst fram stannade, förklaringen vet vi inte, säger Nils Johan Utsi.

Trots förlusten av närmare 300 renar så menar ändå Utsi att man hade tur.

 – Om renarna hade hunnit till mitten hade nog alla dött, nu hade vi tur och de var rätt nära stranden, vissa av renarna hade inte ens kommit ut på isen, säger Nils-Johan Utsi.

Hade ni kunnat driva renarna runt sjön?
 – Nej, men vi hade kunnat passera fem kilometer längre ner och låtit renarna vada över älven, där är det 60-70 meter över.

Inga löften om ersättning
Sametinget som är ansvarig förvaltningsmyndighet för rennäringen beräknar värdet av de döda renarna till närmare en miljon kronor. I ett pressmeddelande säger kanslichefen att de gör allt de kan för att bistå de som drabbats.

 – Det här är en typ av olyckshändelse som ingen kan förutse. Men vi gör allt vi kan och har en dialog med de berörda, säger Ulla Barruk Sunna, kanslichef på Sametinget.

Till att börja med vill Sametinget få en klar bild över hur det hela gått till och hur skadeeffekterna för de enskilda renägarna kan minimeras. Men några löften om skadeersättning kan Sametinget inte ge i dagsläget. Däremot undersöker Sametinget möjligheten att använda pengar från det så kallade "främjandeanslaget" för rennäringen.

 – Den tragiska olyckan i Jokkmokksfjällen drabbar många renägare och rennäringen i dess helhet. Vilket i sin tur kräver att vi som ansvarig myndighet undersöker alla möjligheter vi har för mildra effekterna, säger Sametingets näringslivschef Lars Ove Jonsson.

Totalt ligger det närmare 47 miljoner kronor i det anslaget. Pengarna är öronmärkta för exempelvis prisstöd för renkött och Sametinget har inte rätt att själv omfördela ett eventuellt överskott i den potten. Om det ska ske så måste regeringen ge sitt medgivande.

 – Det innebär inte att det är helt omöjligt och att vi kommer att stå helt maktlösa. Det är det här som vi bland annat ska undersöka, säger Ulla Barruk Sunna.

(Uppdatering  följer)

Lars-Ola Marakatt
lars-ola.marakatt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".