1 av 2
Gunnel Heligfjell, språklärare i sydsamiska. Foto: David Rydenfalk.
2 av 2
Roland Bång, skolchef i Vilhelmina.

Kommuner saknar plan för minoritetsspråken

Om drygt en månad ska kommunerna kunna sköta ärenden på samiska. Trots det har de 13 kommunerna som berörs ingen plan för hur det ska gå till.

Och bara 5 av kommunerna bedömer att de vid årsskiftet kan leva upp till den nya lagen om minoritetsspråk. Det visar en enkät som Sameradion gjort. Bland annat ska de samiska förvaltningskommunerna kunna erbjuda barn- och äldreomsorg på samiska.

Roland Bång som är Skolchef i Vilhelmina kommun berättar att kommunen kan leva upp till lagen, men att de bara haft ett halvår på sig.

- Det här är återigen en reform som kommer ifrån stadsmakten där man talar om att kommunen har en skyldighet och ett åtagande och det är inget problem i sig, men ofta blir det såhär att tiden från det att lagstiftningen har klubbats tills dess att den ska träda i kraft är problematiskt för vi dom små kommunerna att kunna rigga en organisation som ska kunna uppfylla de krav som lagen ställer.

Men varför har ni ingen plan för genomförandet?

- Som det ser ut i dagsläget är det en rad reformer inom skolans område om man tar den delen, som faktiskt har högre prioritet än att försöka skapa en förutsättning för ett behov som vi ändå inte bedömer vara ohanterligt efter första januari, säger Roland Bång.

Lagen ska framförallt stärka barns utveckling av kulturell identitet och det egna minoritetsspråket. Kommunen ska därför kunna erbjuda samisk förskola. Problemet tycker Roland Bång är att det finns alldeles för få samisktalande förskolärare.

Gunnel Heligfjell, språklärare i sydsamiska, har väntat på lagen sedan de första samiska förvaltningskommunerna kom i norra delen av landet.

- Om man får använda samiskan i kontakt med myndigheter och dagliga ärenden då känns det ju meningsfullt med språket och att ens egen kultur blir respekterad, man får ju faktiskt ett högre människovärde.

De 13 nya samiska förvaltningskommunerna är inte förberedda för att de som efter årsskiftet vill sköta sina skriftliga och muntliga kontakter med kommunen. Men vissa kommuner skriver i enkäten att det kommer att lösa sig eftersom man har samiskspråkiga anställda eller kommer att köpa tolktjänst.

Kommunen ska också kunna erbjuda äldreomsorg på samiska, något bara tre av de tretton kommunerna klarar av. Gunnel Heligfjell tycker att det är viktigt med samiskspråkig personal.

- Vi har ju faktiskt kvar folk i vår kommun som är modersmåls talande sedan de var barn. Och det kan vara det enda språk dom har när de blir gamla. Så vi har hört historier hur man har legat i sin säng och ropat på tjaetsie och ingen förstår vad det är man vill ha. Något så grundläggande som att få ett glas vatten. Det ska ju inte hända, säger Gunnel Heligfjell, lärare i sydsamiska.

David Rydenfalk
david.rydenfalk@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".