Gudrun Norstedt har kartlagt lappskattelanden. Foto Frida Fernqvist.

Kartlägger lappskatteland

I sommar kommer en ny bok av Gudrun Norstedt, där hon presenterar kartor över lappskattelanden från 1600-talet. Inspiration till forskningen fick hon bland annat från ett stort intresse för kartor.

Gudrun Norstedt är amatörhistoriker utbildad biolog och har studerat lappskattelanden från 1600-talet och frammåt, genom att utgå från Geddas karta. Boken kommer att ge en detaljerad bild över kartor.
- Det kommer av ett allmänt intresse för norrländsk och samisk historia och ett väldigt stort intresse för kartor. När jag såg att kartan fanns och inte var så utforskad så tänkte jag att det var något jag ville ägna mig åt, säger Gudrun Norstedt. Lappskattelanden förfogades av en familj eller släkt och ägdes enskilt. Släkten eller familjen kunde säga nej till personer som ville bosätta sig, men som inte tillhörde släkten.

När avvecklades dem?
-
1922 är det årtal jag sett. Då slutade lappskatten att betalas, sen gick de över i de moderna samebyarna. Lappaskattelanden fanns kvar i västerbottens län in på 1900-talet och de som var innehavare då var de som var medlemmar i de tidiga samebyarna.

Frida Fernqvist
frida.fernqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".