1 av 2
Per Axelsson, Vaartoe - Centrum för samisk forskning. Foto: Thomas Sarri
2 av 2
Per Axelsson håller sin lunchföreläsning om samer och statistik, på ett café i Umeå. Foto: Thomas Sarri.

Upprörs över 20 000 samer

Det finns ungefär 20 000 samer i Sverige. Det är en siffra man ofta hör och som används i officiella sammanhang, även från samiskt håll. Men det här upprör historikern Per Axelsson.

– Jag blir nästan lite irriterad av att se att man inte får någon förändring på det, att man inte kan vara mer tydlig med att det här är en väldigt, väldigt dålig uppgift.

Per Axelsson berättar att siffran 20 000 samer kommer från en statlig utredning i mitten på 70-talet. Där använde man sig framförallt av renskötsellängder och fick fram siffran 17 000 samer och sedan beräknades det att år 2000 så är det 20 000.

Men för bara några år sen gjorde Södra Lapplands Forskningsenhet en liknande undersökning. Men då tog de även med uppgifter från Sametingets röstlängd och kom fram till att det finns 42 000 samer i Sverige.

– Det är mycket bättre att använda den uppgiften, den är minst lika logisk, säger Axelsson.

Även Sametinget använder siffran 20 000

Men trots det så använder även Sametinget uppgiften 20 000 samer, bland annat på Samiskt Informationscentrums webbsida samer.se.

– Vi har använt den här siffran eftersom det är den officiella siffran som används på svensk sida och som utgår från de statliga utredningar som tidigare gjordes, säger Nils Gustav Labba, ansvarig utgivare på samer.se.

Labba poängterar att de samtidigt skriver på webbsidan att det inte gjorts någon folkräkning på svensk sida och därför kommer de fortsättningsvis också att ha kvar uppgiften 20 000 samer.

– Vi ser ingen anledning att ändra på det eftersom vi tycker att det ligger mer ett akademiskt intresse i det här, det som är viktigt att hävda är att det inte gjorts någon folkräkning och vi säger att vi är i alla fall minst 20 000.

Rätt statistik kan ge större politisk tyngd

Men enligt historikern Per Axelsson är det viktigt att ange rätt befolkningsstatistik. Dels för att det kan ge en större politisk tyngd men även gällande exempelvis hälsoundersökningar. I det senare fallet har Sverige också fått kritik för bristande statistik över samer och det av Paul Hunt, FN:s rapportör för urfolksfrågor.

– Han var här i syfte att undersöka det samiska hälsoläget och fann det remarkabelt att det inte fanns någon statistik, eftersom att om man gör en åtgärd så är det svårt att följa upp det och visa om det fungerar eller inte, säger Per Axelsson.

 Thomas Sarri

thomas.sarri@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".