POLITIK

Samerna omnämns som folk i grundlagen

I går behandlade riksdagens konstitutionsutskott förslaget till ny svensk grundlag.
Enligt förslaget som riksdagen ska ta ställning till så omnämns samerna som ett folk i grundlagen.
Detta stärker samerna menar folkrättsprofessor.

Professorn i folkrätt, Ove Bring menar att denna skrivning i grundlagen har en stor juridisk betydelse.

- Ett folk har teoretiskt större rätt till självbestämmande än en minoritet, säger Bring.

För ett par år sedan la den så kallade grundlagsutredningen fram sitt förslag till ny grundlag.

I förslaget till lagtext omnämndes samerna som en etnisk minoritet, på samma nivå som tornedalingar exempelvis:

Samernas och andra etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och och samfundsliv ska främjas.

Detta mötte kraftiga protester från samiskt håll och både Sametinget och Svenska samernas riksförbund menade att samerna måste slås fast som ett urfolk i grundlagen - detta stöddes av både Amnesty, Svenska FN-förbundet och Diskrimuineringsombudsmannen.

Regeringen har uppenbarligen lyssnat på kritiken om nu omnämns samerna som ett folk i förslaget till grundlag:

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

Ett steg i rätt riktning, enligt sametingets styrelseordförande Sara Larsson.

- Det är positivt att regeringen tagit till sig av kritiken. Men jag är orolig eftersom det inte står urfolk. Det kan innebära otydligheter mot internationell folkrätt, exempelvis rörande urfolksdeklarationen, säger Sara Larsson.

Men enligt Ove Bring har ett folk en starkare ställning än ett urfolk.

- Ett urfolk har inte samma rätt till självbestämmande som ett folk. Ett folk har poltiska rättigheter, ett urfolk har kulturella rättigheter, säger Bring.

Jörgen Heikki, SR Sameradion
jorgen.heikki@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: