Sametingspresidenterna Egli Olli, Norge, Ingrid Inga, Sverige och Klemetti Näkkäläjärvi, Finland. Foto: Anna-Maria Ahlén/SVT Sápmi.
Nordiska samekonventionen

Förhandlingsprocessen ligger i startgroparna

Samerna stärker sitt inflytande i förhandlingarna om den nordiska samekonventionen. Vi är med på samma villkor som regeringsrepresentanterna, berättar Ingrid Inga efter mötet med de nordiska sameministrarna.

Staterna och sametinget har kommit överens om att det ska finnas sex ledamöter i varje förhandlingsdelegation som respektive land tillsätter. Det är också klart att i de svenska och finska delegationerna kommer samerna att ha två representanter och staterna två. Det svenska sametinget kommer i vår att utse de två samiska förhandlarna. Hur fördelningen kommer att vara i den norska delegationen är ännu oklart. Förhandlingsgrupperna kommer utöver detta att ha en ordförande och en sekreterare.

Ordföranden och sekreteraren hur kommer de att väljas?
– Det är en diskussion som vi måste ha dels inom sametinget och dels tillsammans med staterna, säger Ingrid Inga.

Hur har processen sett ut som fört er till förhandlingsbordet?
– Den nordiska ämbetsmanna kommittén har arbetat fram förslaget till den här förhandlingsprocessen som nu ska sättas igång. Det har varit mycket diskussioner mellan staterna och mellan sametingen. Men sametingen har varit eniga - det är en röst och ett folk i fyra länder som ska framträda i den nordiska samekonventionen, säger Ingrid Inga.

Ingrid Inga tror att förhandlingarna som beräknas ta fem år, kommer att börja med frågor som inte är så kontroversiella, som språk-, kultur-, utbildningsfrågor. Och vänta till senare med de svåraste frågorna som handlar om rättigheterna till land och vatten.

Sametingen har också sagt att de ska behandla konventionsförslaget innan staterna behandlar det.

– Det är ju inte okänt vad sametingen har för position vad det gäller rättigheterna till land och vatten, samt att staterna inte alla gånger delar vår uppfattning. Det här är en möjlighet för sametingen att få en lösning på de frågorna för en överskådlig framtid.

Har ni mötts av signaler som gör att ni kan komma att nå enighet om land och vattenrättigheter?
– Vi utgår nu från sametingens sida att vi ska hitta en lösning på alla frågor som ingår i konventionen. Konventionsutkastet från 2005 är ramen för de framtida förhandlingarna, en del gäller rättigheterna till land och vatten, avslutar Ingrid Inga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".