Uppsala

Jakten på skelett fortsätter

2:35 min

Uppsala universitet har beslutat fortsätta sin kartläggning av mänskliga kvarlevor i sina magasin. Hittills har lämningar av omkring 20 samer hittats - största delen uppgrävda ur sina gravar. Nu hoppas universitet få tillbaka kvarlevor från Stockholm.

I ett industrikomplex utanför Uppsala har universitet samlat sina samlingar av mänskliga kvarlevor.
I det provisoriska magasinet hänger ett antal mer eller mindre kompletta skelett i en ställning. Andra skelett är uppradade i stolar eller på golvet.

I ett tiotal lådor finns kranier och skelettdelar som ännu inte är undersökta.- Det är lite ovärdigt men provisoriskt när vi inventerar våra samlingar, säger egyptologen Geoffrey Metz vid universitetsmuseumet Gustavianum.

I ett mindre förråd öppnar Geoffrey Metz en låda och tar fram ett samiskt kranium som arkeologen Gustaf Hallström grävde upp från en gravplats på Kolahalvön 1910.

Hälften av universitetets samiska kvarlevor kommer från det här området berättar Geoffrey Metz.
 - De var tydligen ganska populära. De samiska gravarna hade väldigt fina gravmonument i trä och vackert snidade kistor som låg på marken, säger Metz.

Geoffrey Metz har sedan förra våren tillsammans med osteologen Anne Ingvarsson Sundström gått igenom universitetets samlingar av mänskliga kvarlevor.

De har hittat 186 kranier och de har kunnat montera ihop 90 mer eller mindre kompletta skelett.
Av dessa är alltså omkring 20 med största sannolikhet samiska; drygt hälften från Kola-halvön, fem från Varangerhalvön i Nordnorge och tre från svenska Sápmi.

Men när regeringen för några år sedan frågade svenska universitet och museer om kvarlevor från urfolk svarade Uppsala universitet att de endast hade ett bäckenben med samiskt ursprung.
Nu vet man bättre säger biträdande universitetsdirektör Jan-Ivar Mattsson.
- Vi kände inte till de som fanns helt enkelt. Nu vill vi gå igenom allt och rapportera vidare till regeringen vad vi har, säger Mattsson.

Under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet samlade Anatomiska institutet i Uppsala in mängder av mänskliga kvarlevor, både från arkeologiska undersökningar och genom gåvor och inköp.

Även folk som dog i fängelser eller folk som tog sina liv dissekerades och hamnade på Anatomiska institutet. Kvarlevorna användes för arkelogisk forskning och för anatomiska studier för läkarstuderande. Men arkeologerna vid den här tiden var också mycket intresserade av samiska kvarlevor och hundratals samiska gravar plundrades. Forskarna var framförallt intresserade av samiska kranier och dessa användes även i rasforskningens namn, där Uppsala var centralort.

1997 lämnade universitetet över omkring 1000 kranier och övriga skelettdelar till Statens historiska museum, inklusive samiskt material. .
Jan Ivar Mattsson berättar att universitetet vill gå igenom även dessa och nu på fredag ska universitet och museet träffas för att diskutera saken.
Geoffrey Metz har i en gammal museikatalog hittat uppgifter på det ska finnas upp till 20 ytterligare samiska kvarlevor bland dessa - exempelvis de omtalade Rounala-kranierna.

Metz säger att de samiska kvarlevorna skulle må bäst av att lämnas tillbaka, exempelvis till Ájtte-museumet i Jokkmokk. Men när det gäller de samiska kvarlevorna från Kola-halvön är han mer osäker.
- De ryska samerna är inte organiserade på samma sätt som i Skandinavien. Det känns inte heller rätt att lämna tillbaka dem till ryska staten, säger Metz.

Jörgen Heikki

Jörgen Heikki Foto: Björn Dahlin

Sameradion, Stockholm
08-784 72 60

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista