Vargen gillar att vandra. Foto: Erik Yngvesson / Scanpix

Vandringslust försvårar vargflytt

Att flytta vargar inom Sverige har visat sig svårt. Djuren går tillbaka mot den plats där de infångades, och nu är frågan om metoden måste omvärderas.

Problemet är att de vargar som flyttats är extrema långvandrare. Det finns genetiskt styrda skillnader vad gäller vandringsdriften. I grunden tycks det röra sig om två typer, kort- och långvandrare. De flesta vargar flyttar inte långt, men några drar i väg enorma sträckor, säger Olof Liberg, koordinator för de svenska vargforskarna.

Detta kan sätta käppar i hjulet för regeringens vargpolitik som går ut på att stärka den inavlade svenska stammen genetiskt genom att flytta östliga vargar till vargmarkerna i Mellansverige. Nu i vinter har två vargar med östliga gener flyttats från renskötselområdet i norr — men båda har rört sig tillbaka norrut efter frisläppandet.

Att vargarna vill tillbaka beror på att de följer sin heminstinkt. Hur de vet var de ska gå är mer oklart, men troligen har de en medfödd orienteringsförmåga.

Värst är den hanne som infångades i Norrbotten och släpptes i Dalarna. Han är nu tillbaka i Norrbotten efter att ha gått 70 mil norrut.

En hona som infångades i Jämtland och släpptes i Kilsbergen i Örebro län har inte betett sig lika extremt. Men hon har förflyttat sig norrut och befann sig i måndags i norra Dalarna.

Problemet är att alla vargar som kommer in i renskötselområdet sannolikt är av den långvandrande typen. Det finns risk för att de är olämpliga att flytta, säger Liberg.

I Nordamerika har man haft stora framgångar med att flytta vargar, bland annat från Kanada till delstaten Idaho i USA. Avståndet var 80-90 mil och vargarna släpptes direkt när de kom fram. Några försökte gå tillbaka men gav upp efter några försök. Ingen återvände till Kanada.

Det gäller att bryta deras förmåga att hitta hem. Normalt hittar de inte tillbaka om avståndet är över 15 mil. Men till skillnad från Sverige var ingen av vargarna i Nordamerika långvandrare, säger Liberg.

Hur problemet ska åtgärdas är oklart.

Vi får ta fördjupade diskussioner med Naturvårdsverket och med våra nordamerikanska kollegor, säger Liberg.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".