Tor-Erik Huuva Foto:Maria Unga
KIRUNA

Samebyar vill skydda våtmarker

Det finns ett stort intresse bland samebyarna för att skydda våtmarkerna från skador i samband med renskötsel.
Hälften av alla samebyar har tagit fram terrängkörningsplaner för detta.

Anna Wenngren, handläggare vid Länsstyrelsen i Västerbotten säger att de hoppas att det ska bli färre skador i fjällen och framförallt att man ska lyckas kanalisera körningen längs de här lederna i större utsträckning.

- Målet är ju att skadorna på mark och fjällvegetationen i fjällen ska bli så litet som möjligt. Och det är också någonting som ligger till grunden när Naturvårdsverket beslutar att ge pengar till samebyarna för det här, säger Anna Wenngren.

Sedan tre år tillbaka har Naturvårdsverket avsatt pengar för att samebyarna ska kunna göra terrängkörningsplaner, alltså en översikt av transportlederna för att se på vilka ställen de skulle kunna behöva stärkas för att tåla till exempel fyrhjulingstrafik bättre.

Och intresset hos samebyarna har varit stort. I dag har 25 av samebyarna gjort terrängkörningsplaner varav sex stycken har tagit steg två och startat arbetet med att förstärka leder.

En av dom som kommit längst är Laevas sameby.

Ordförande Tor Erik Huuva säger att de upptäckte skadorna på marken när de startade projektet speciellt på våtmarkerna.

- När man kör på en myr så kör man ju först rakt igenom, och sen blir det djupare och djupare spår och då börjar man köra på sidan om. Det blev så stora skador på de här våtmarkerna så tillsammans med Gabna så beslutade vi att vi måte göra någonting, åtminstone på de här värsta ställena, säger Huuva.

Det finns två sätt att stärka lederna på. Det ena är breda träspångar för fyrhjulingar, det andra är håliga platsmattor som växer in i vegetationen och gör våtmarker starkare.

Laevas sameby har använt sig av träspångar på myrar och våtmarker på samebyns huvudsträcka mellan Abisko och Alesjaure. Till sommaren ska de även prova lägga ut plastmattor:

- När vi började med det här så hade vi så dålig kunskap om det här med plastmattor. De här spångarna har vi ju använt tidigare i mindre regi bara på vissa ställen, så då visste vi i alla fall ungefär hur det blir, men vi kommer att prova de här plastmattorna också, säger Tor Erik Huuva.

Är det viktigt att det här görs?
- Visst är det viktigt, för man ser ju hurdana spår det blir efter de här fyrhjulingarna, det var ju därför vi började, vi såg att det här barkar åt fel håll om man inte gör någonting, för man måste ju ta ett ansvar själv också över markerna som man använder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".