Sápmi

22 års väntan - när antas ILO-169?

2:18 min

Det är nu 22 år sedan Sverige var med och tog fram konventionen ILO-169, som skyddar urfolks rättigheter. Trots att Danmark och Norge förbundit sig till denna så har Sverige valt att ställa sig utanför.

Det är ännu för oklart vilka konsekvenser ILO 169 medför menar Sveriges riksdagspartier.

– Moderaterna är inte beredda att ratificera ILO 169 innan vi har fått konsekvenserna fullt utredda, säger Tomas Tobé (M).

– Ja, på sikt ska vi göra det, vi har fått så mycket kritik från både FN och Europarådet så vi ska göra det. Men det är fortfarande frågor som måste lösas ut, säger Helene Peterson (S).

För tolv år sedan kom ILO-undersökningen, en utredning som tittade på konsekvenserna av att förbinda sig till konventionen. En av slutsatserna var att det skulle vara möjligt att ansluta sig till detta regelsystem inom fem år om man löste vissa frågeställningar.

Norge var tidigare med att skydda urfolket i sitt land genom att ansluta sig till konventionen redan 1992, men Sverige har ännu inte tagit det steget.

Forskaren Peter Johansson har skrivit en avhandling om ämnet samepolitik.

 – Jag förstör inte varför Sverige inte valde att följa Norges exempel, i och med att Norge och Sverige i ILO hade ganska lika uppfattning. En del menar att rättssituationen ser olika ut i Norge och Sverige, det ser lite olika ut när det gäller ägandeförhållanden och så vidare. Men å andra sidan så finns det också stora likheter i hur både lagstiftningen och i hur ägandesituationen faktiskt ser ut, säger han.

Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet är alla för en ratificering. Socialdemokraterna, moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är positiva till en ratificering, men menar att det fortfarande finns en del problem som måste lösas. Sverigedemokraterna är helt emot en ratificering.

I Utblick Sápmi nu på söndag i P2 15.00 ägnar vi programmet åt ILO 169 och riksdagspartiernas inställning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista