Kolahalvön

Ryska Ludmila fann sin samiska identitet i Norge

3:35 min

Ludmila Sergina bor idag Murmansk med sin lille son. Hon växte upp i Jåna, sydväst om Murmansk, och var länge helt omedveten om sitt samiska arv och sin samiska kultur. Det krävdes en resa över gränsen, till Norge, för att hon skulle hitta sin samiska identitet. 17 år gammal åkte hon till Karasjok som utbytesstudent 2001.

Hon berättar att eftersom familjen vant sig vid att det var förbjudet att vara same under Sovjettiden, så pratade föräldrarna och hennes farmor och farfar inte samiska alls hemma. Ludmilas mamma är ryska, men pappan och hans föräldrar akkalasamer.

När Ludmila gick i skolan var hon den enda samen och hon säger att det var en skam att vara same.

När hon var 17 fick hon åka till Karasjok i Norge och gå på gymnasiet där- och det var först då, när hon träffade andra samer och för första gången såg samiska dräkter, som Ludmila förstod att hon var same. Och när hennes norska värdfamilj skjutsat hem henne, hörde hon den norska pappan prata med Ludmilas farmor i köket. Han pratade nordsamiska och farmor akkalsamiska. Ludmila blev helt fascinerad över att de två ändå förstod varandra.

Tolken Alexander Lizogub känner väl till Ludmilas familj och berättar att hennes farfar blev inspelad av språkforskare, så att hans akkalasamiska kunde bevaras till eftervärlden. Han dog när Ludmila var bara sex år gammal..

Hennes farmor dog 2003, bara två år efter Ludmilas omtumlande år i Karasjok, så Ludmila hann inte lära sig så mycket akkalasamiska. Språket räknas nu som utdött.

Ludmila valde att studera nordsamiska istället för kildinsamiska, som är vanligare på Kolahalvön.

– Det gör jag eftersom nordsamiskan är mer lik akkalasamiskan, som ju ingen talar längre, säger Ludmila.

Akkalasamiska

Akkalasamiska tillhör den östsamiska språkgruppen. Under 1990-talet fanns det färre än tio talare och alla bodde i Ryssland. Idag finns flera personer som har passiva kunskaper i akkalasamiska på olika nivåer och minst en talare som använder akkalasamiska aktivt i samtal med talare av andra besläktade samiska språk, enligt Wikipedia.
Akkalasamiska finns med på UNESCOs atlas över världens hotade och utdöda språk.

Eva Elke

Sameradion
eva.elke@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista