När ambulanssjukvårdaren Susanna Harnesk & ambulanssjuksköterskan Mikael Nilsson slutar tappar ambulansen i Kiruna 38 års erfarenhet. Foto: Emil Östlund/Sveriges Radio
Kiruna

Erfaren personal lämnar sjukvården

"Det känns oroande"
1:47 min

I samma takt som gruvnäringen i Kiruna expanderar skär Landstinget ned på sjukvården i kommunen. När akutkirurgin lades ner för sex månader sen blev ambulanstransporterna fler och allt viktigare. Men nu lämnar erfaren ambulanspersonal sjukvården.

I ambulanspersonalens fikarum doftar det spritade händer och nybryggt kaffe. Den här morgonen räknas kaffekassan. Stämningen är lättsam även om en och annan gäspning hörs. Det är svårt att fatta att nedskärningar och landstingspolitik länge varit det enda som diskuterats vid fikarasterna.

Ambulansverksamheten i Kiruna är speciell på flera sätt. Den har ett av landets största upptagningsområden med 14 mil till Riksgränsen i norr, sju mil till Nikkaluokta i väst och sex mil till Svappavaara i söder. Är ambulansen i Vittangi upptagen är det 18 mil till Karesuando i öst. Och i varje väderstreck finns bara en väg.

Med fjällkedjan ett stenkast bort svänger vädret snabbt. Det har förekommit att ambulanser på brådskande uppdrag till fjällen hamnar i kolonnkörning på grund av dåligt väder. Något som avsevärt kan försena transporter av sjuka patienter.

Det är den geografiska sårbarheten tillsammans med en tung gruvverksamhet, rymdindustri och växande besöksnäring som gjort att nedläggningen av akutkirurgin i Kiruna väckt så mycket ont blod.

Ambulanspersonalen anser inte längre att dom kan garantera patientsäkerheten. Tillbaka på sjukhuset berättar Mikael att han efter nitton år inom yrket nu tänker gå vidare.

 – Jag trivs med arbetskamraterna och arbetsuppgifterna, men organisationens uppbyggnad är jag inte helt nöjd med så som den har utvecklats, säger Mikael Nilsson som har fått jobb på LKAB och ska börja borra under jord.

Sen första september 2011 har Kiruna sjukhus ingen kirurgi kvar vilket innebär att även patienter som ska opereras för smärre åkommor måste transporteras med bil till Gällivare - en sträcka på 12 mil. Och när den ena ambulansen lämnar Kiruna är den andra ensam kvar under dom fyra timmar resan tar fram och tillbaka.

Förra året utförde ambulansen nära 2500 uppdrag och rullade sammanlagt drygt 9000 mil. Antalet uppdrag för ambulansen har mellan 2008 och 2011 ökat med 15 procent samtidigt som antalet körda mil ökat med hela 33 procent. Gällivaretransporterna har under samma period ökat med 50 procent och förra året gjordes 193 transporter mellan gruvstäderna.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Allt fler patienter kommer att tvingas ut på vägarna när sjukvården slimmas och centraliseras. Och när erfaren personal fått nog och lämnar sjukvården ställs ett allt större ansvar på dom nya kollegorna att fatta rätt beslut.

De är många på ambulansen i Kiruna som ger uttryck för en sinande framtidstro. Det är lite paradoxalt med tanke på att det rör sig om en av landets mest expansiva kommuner. Men samtidigt som utvecklingskurvan för gruvverksamheten, rymdindustrin och besöksnäringen pekar uppåt har Landstingets skalpell skurit hårt i kommunens sjukvård.

Peter Larsson som är enhetschef för ambulansverksamheten i Kiruna är bekymrad.

 – Det som känns oroande, det är är personalrekryteringen och så ser det väl ut överlag i sjukvården och akutsjukvården i hela länet, vi har gammal erfaren personal som väljer att gå vidare till andra verksamheter samtidigt som vi har svårt att rekrytera till vårdyrkena idag.

Ambulanssjuksköterskan Susanna Harnesk, med nitton år i yrket, är en annan av dem som ser sig om efter andra jobb.

 – Jag har sökt en tjänst inom ungdomspsykiatrin.

Och om du inte får den tjänsten?
 
– Ja, då får jag väl promenera ner för backen till LKAB och höra om de har någonting att erbjuda, kanske LKAB har en bra arbetsgivare som vill ta vara på min kompetens och vidareutveckling.

Så på ambulansen i Kiruna stannar du inte?
 
– Nej, absolut inte.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".