Gunn-Britt Retter, Samerådet. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio.
Arktiska Rådet

Rösträtt för urfolk ej aktuell

"Jag vågar inte hoppas på någon drömdeklaration"
2:17 min

Sverige förbereder just nu deklaration om Arktiska rådets arbete. Deklarationen ska antas i Kiruna om ett år - men frågan om urfolkens rösträtt är inte aktuell.

Om ett år träffas utrikesministrarna för det Arktiska rådets medlemsstater i Kiruna. Sverige lämnar då över ordförandeklubban i Arktiska rådet till Kanada - samtidigt ska rådet ett strategidokument som ska gå under namnet Kirunadeklarationen.

Gunn-Britt Retter är Samerådets representant i rådet och hon hoppas att deklarationen innehåller skrivningar om urfolkens status i rådet.

- Jag vågar inte hoppas på någon drömdeklaration men med vår medverkan så ska vi försöka fått en så bra text som möjligt, säger Gunn-Britt Retter.

Åtta länder är medlemmar i Arktiska rådet och sex urfolksorganisationer är så kallade adjungerade medlemmar utan rösträtt. Dessutom finns 26 observatörer som består av både stater och organisationer, exempelvis Världsnaturfonden.

Sverige har sedan ett år tillbaka haft ordförandeklubban i Arktiska rådet och en av huvuduppgifterna för Sverige är att förbereda en särskild deklaration till mötet i Kiruna nästa år.

Arktiska rådet var i går samlat i Stockholm för ett möte på näst högsta nivå med representanter från staternas utrikesdepartement, urfolken och observatörer. Kabinettsekreteraren vid svenska utrikesdepartementet Frank Belfrage ledde mötet och han säger att Kirunadeklarationen i första hand ska lägga vikt vid Arktiska rådets framtida visioner i frågor som rör natur och klimat. Urfolkens rösträtt är inte aktuellt att ta upp i deklarationen säger Belfrage.

- Nej, det är ju en skillnad med att vara medlemsstat och adjungerad medlem.

Finns frågan på agendan?

- Nej, nej, svarar Belfrage som är tvåa i rangordningen på utrikesdepartementet efter Carl Bildt.

Men inte heller Gunn-Britt Retter menar att frågan om rösträtt längre är högprioriterad från Samerådets sida. Hon menar att staterna går att påverka om urfolken är helt emot förslag som läggs fram.

Däremot önskar hon sig mer personella resurser för Samerådets arbete.

- Vi behöver experter som kan arbeta med frågor men det kostar mycket pengar. Det här begränsar vårt arbete, säger Retter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".