Riksrevisionens rapport

Kråik försvarar sig

"Situation som var besvärlig"
1:47 min

Anders Kråik i Sametingets styrelse försvarar uppgörelsen med förre kanslichefen Patrik Kansa. Kråik menar att kritiken från Riksrevisionen beror på att de inte känner till alla fakta.

Riksrevisionen anser i sin revisionsrapport för verksamhetsåret 2011 att uppgörelsen med Patrik Kansa bryter mot reglerna. Orsaken är att Sametinget förbundit sig att betala oförändrad ersättning till Kansa i 13 månader efter att han slutat, även då han fått nytt jobb.

Anders Kråik från partiet Samerna sitter nu i Sametingets styrelse och han satt även med i den styrelse som gjorde uppgörelsen med Kansa.

 – Som styrelseledamot i den styrelsen försvarar jag nog den uppgörelsen.

Men enligt Riksrevisionen strider uppgörelsen mot reglerna om att hushålla med statens pengar?
 -
- Ja, man kan göra olika bedömingar på det, i långa loppet på vad som är mest lämpat, på hur man ska göra en uppgörelse, vi satt ju i en situation som också var onekligen besvärlig.

Kråik menar att Riksrevisionen inte tagit del av alla fakta i förhandlingarna med Kansa utan har gjort en värdering utifrån vad han kallar en "normal norm".

I granskningen av Sametingets årsredovisning ifrågasätter Riksrevisionen även Sametingets beslut att ge sametingspartierna totalt närmare en halv miljon kronor i bidrag för att utveckla det samiska språket.

Pengarna betalades ut under 2010 och redan vid fjolårets granskning var Riksrevisionen tveksam till om pengarna använts till det som det var tänkt enligt anslagsvillkoren. Medlen var egentligen avsatta till att inrätta samiska språkcentran i Östersund och Tärnaby.

Anders Kråik är enig med Riksrevisionen om att partierna bör redovisa vart pengarna har tagit vägen, annars blir de återbetalningsskyldiga. Men Kråik menar samtidigt att Sametinget måste ha rätt att göra egna prioriteringar.

 – Det ligger lite för mycket på detaljnivå, departementet kan inte i utförandet detaljreglera verksamhetens språksatsning. Departementet kan inte sitta och detaljreglera ett folkvalt organ som man gör.

Riksrevisionen har ett uppdrag från regeringen att granska myndigheter. Men Riksrevisionen har inga maktmedel för att få Sametinget att agera utan de kan endast rekommendera Sametinget åtgärder.

 – Om Sametinget sedan inte rättar sig efter granskningen så är det upp till landsbygdsdepartementet att avgöra om de ska göra något åt saken. Men myndigheter bör rätta sig efter Riksrevisionens granskningar, säger Per Redemo som varit ansvarig revisor i rapporten rörande Sametinget. 

Vi har även försökt få en kommentar från tillförordnade kanslichefen Inez Svonni-Fjellström, men hon är på semester och har inte gått att nå.

Sametingets styrelseordförande Per Mikael Utsi från Guovssonásti säger att han inte vill kommentera Riksrevisionens rappport innan han har rådgjort med kanslichefen.

Senast den 30 juni i år vill Riksrevisionen veta vad Sametinget gör med anledning av revisionsrapporten.

Kritisk till avtalet med Kansa

[2011-05-15] #text=5108548#mot flera saker i Sametingets årsreovisning för 2011. Bland annat riktas kritik mot uppgörelsen som dåvarande styrelsen gjorde när förre kanslichefen Patrik Kansa lämnade sin post men behöll sin lön i ett år. Enligt Riksrevisionen strider den ekonomiska uppgörelsen mot reglerna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".