1 av 2
Oren Lyons. Foto: Jenny Israelsson Skoglund/Sameradion.
2 av 2
Lars -Anders Baer Foto: Jenny Israelsson Skoglund
Permanenta urfolksforum i New York

Urfolkens långa vandring till FN

Världens urfolk har länge arbetat hårt med att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. Nu har urfolken sitt eget forum inom FN men det har varit en lång och krokig väg dit, 1972 fick man bara stå på andra sidan vägen och fick inte komma in i FN högkvarteret.
– 1972 stod vi på andra sidan av 1st Avenu. Vi fick inte går över gatan, på grund av polisen, berättar cheif Oren Lyons.

– 1972 stod vi på andra sidan av 1st Avenu. Vi fick inte går över gatan, på grund av polisen, berättar cheif Oren Lyons.

Chief Oren Lyons är en förgrundsgestalt inom den internationella urfolksrörelsen. Han  är professor vid institutet för amerikanska studier vid State University of New York, Buffalo. Han har i hela sitt liv jobbat med urfolksfrågor. Han är född 1930 och uppväxt i norra delarna av delstaten New York i Onodaga reservatet.

– Arbetet för att få det permanenta forumet tog fart då vi 1977 reste till Genève för att berätta om människorätten, brotten mot och diskrimineringen av urfolk, säger Lyons.

Arbetet med det permanenta urfolksforumet startade på allvar för snart 40 år sedan, när urfolken själva började jobba med landrättigheter och självbestämmande frågor. Men kampen hade börjat långt tidigare.

I början av 1920-talet reste Chief Deskaneh till Genève för att berätta om situationen för sitt folk, han blev dock inte insläppt. Några år senare reste även Maori ledaren T W Ratana, men även han fick avslag och arbetet stannade upp.

Men när Oren Lyons delegation åkte till Geneve 1977 började arbetet, men det dröjde till 1982 innan man upprättade en arbetsgrupp för urfolksfrågor inom FN.

– Vi började söka efter svar på varför situationen var så dålig för världens urfolk, varför vi var diskriminerade och varför mänskliga rättigheterna inte gällde för oss, säger Oren Lyans.

Svaren på frågorna var häpnandsväckande. Urfolken ansågs inte vara mänskliga.

– Vi fann att de mänskliga rättigheterna inte gällde för oss - vi inte ansågs vara människor. Därför ansågs inte de mänskliga rättigheterna beröra oss. Det var häpnadsväckande, man kunde nästan inte tro det. Det var bara några som visste att det var på det sättet. Länderna och deras ledare viste, men inte folken.

I början på nittitalet fick Oren Lyons äntligen tala inför FN:s generalförsamling i New York. Det var ett stor steg från det att de tidigare bara hade fått stå på andra sidan gatan.

– Det var ett steg i rätt riktning, men jag viste att det bara var ett steg. Vi hade jobbat hårt för det.

2001 beslutade generalförsamlingen att Permanent Forum skulle startas och året efter blev det verklighet. Ole Henrik Magga blev forumets förste ordförande och forumet är till för att urfolken ska få sina röster hörda. Varje 2 årsperion väljs 16 ledamöter, 8 av dessa är urfolksledamöter. Permanent forum rapporterar till ECSOC, Economic and Social Council Resolutions, som är ett av FNs huvudorgan.

– Det produceras väldigt mycket rekomendationer, endel som är bättre och endel som är sämre. Men det finns en del rekommendationer som påverkar, säger Lars Anders Baer har varit ledamot i Forumet.

Världens urfolk, ca 370 miljoner människor, är uppdelade i 8 olika områden och det är i de olika grupperna man sedan väljer representanter till forumet. Samerna tillhör arctiska området.

Trots att forumet ska vara till för alla så fungerar det inte riktigt så:

– De som kanske har det största behovet av Forumet har ofta ingen möjlighet att komma. De får inte utresetillstånd, de har inte finansiella resurser att ta sig hit. På det sättet är det lite orättvist, säger Lars-Anders Baer och fortsätter:

– Samerna har tillexempel väldigt lätt att delta och vi har haft stor nytta av Forumet, till exempel i samerättsutredningar, domar, tillkomst av sameting och mycket annat. Det är knutet till de processer som pågår i världen. I det arbetet har ju också de nordiska staterna varit med. Vi har haft större nytta än kanske många andra urfolk av det arbete som pågått i FN.

2007 godtog FN:s generalförsamling deklarationen gällande urfolks rättigheter och det var ett av forumets största uppgifter hittills. 147 länder röstade och bara fyra av dem röstade emot. USA, Canada Nya Zeeland och Australien. Enligt Oren Lyons är det markrättigheter och resursanvändning som alltid är den kontroversiella frågan.

Nu har forumet avslutat sin 11:e session och årets ämne handlade om hur koloniseringen har legat till grund för lagar som inskränker urfolkens rättigheter. Det är också dessa tankegångar som är grundproblemet, säger Oren Lyons.

Hur framtiden kommer att se ut är upp till urfolken att bestämma - för möjligheterna finns.

– Vad kommer att hända? Hur långt kommer vi att nå? Det är upp till urfolken! Vi fortsätter arbetet, säger Oren Lyons.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".