Iona MacRitchie berättade om sitt jobb som producent på BBC Alba. Foto:Lars-Ola Marakatt
Levi

“Samiska och gäliska har samma match att vinna”

6:35 min

“Problemet är att folk för lätt går över till majoritetsspråket. Både i Skottland och i Sápmi. Folk måste förstå att språket måste användas för att kunna utvecklas och finnas kvar i framtiden”, säger Iona MacRitchie som föreläste på samiska mediekonferensen i Levi.

Iona MacRitchie är uppväxt på en av de västra öarna på Skottland. Minoritetsspråket Gäliska är hennes modersmål och det enda språk hon kunde vid sju års ålder. Men det blir färre och färre som är i hennes situation trots att en ljusning kan skådas. Senaste siffrorna visar att gäliska talas eller förstås av 60.000 av fem miljoner människor som bor på Skottland.

Iona MacRitchie är idag en av 34 journalister på BBC Alba som enbart sänder på Gäliska. 3,5 timmar nyheter varje vecka visas på teve och 10 timmar radionyheter produceras utöver webbmaterial. Minoritetsspråksredaktionen har utvecklats i takt med samhället.

”På 50-talet blev barn blev ofta slagna för att de talade sitt modersmål på skolorna i Skottland”, säger hon.

”På 1950-talet var det förbjudet att tala gäliska på skolorna idag kan man få all grundskole- och gymnasieutbildning på gäliska om man så önskar", säger Iona.

Liknelsen med Sápmi är slående. Även i Sápmi var det förbjudet att prata samiska på skolorna och aga var vanligt förekommande.

Sen 2001 finns samiska förvaltningskommuner i Sápmi och sen två år tillbaka är dessa 19 stycken på svensk sida av Sápmi. Tanken är att samiska ska kunna användas i kontakterna med myndigheter och samiska barn har rätt till modersmålsundervisning.

Sen 2005 är gäliska ett erkänt språk på Skottland och fler ungdomar lär sig språket då skolsystemet börjar bli utbyggt. Men problemet är att många av dem som talar språken växlar över till engelska eller svenska om bara en i gemenskapen inte förstår gäliska eller samiska.
”Det här är ödesdigert för språken i minoritetsställning", säger Iona MacRitchie
Hon får medhåll av Per Wollberg som bor i Lyckseletrakten

”Av ren artighet börjar man prata svenska när någon i närheten inte förstår samiska. Det här måste man börja förändra säger", Per Wollberg.

”Folk är rädda att man säger något som misskrediterar dem. Så är det nästan aldrig", säger Per Wollberg.

"För att språken ska överleva måste folk börja använda det i samhället, när man handlar, gör sina bankärenden ja överallt. Annars dör språken ut", säger Iona MacRitchie.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista