1 av 3
Anja Storelv med yngsta av de tre döttrarna. Foto: Anna Sunna / Sameradion
2 av 3
Lisbeth Åström, rektor med ansvar för modersmålsundervisningen i Luleå kommun. Foto: Anna Sunna / Sameradion
3 av 3

Skiftande möjligheter att läsa samiska

"Språk och identitet hänger så mycket ihop"
3:13 min

Nationella minoriteters barns möjlighet att läsa sitt språk skiftar beroende på i vilken kommun de bor - det visar en kartläggning som Sameradion gjort tillsammans med Sisuradio. En del kommuner kräver att barnen ska kunna sitt modersmålsspråk för att få läsa det i skolan, andra kräver det inte.

72 av de 81 tillfrågade kommunerna har svarat på enkäten som Sameradion och Sisuradio har skickat ut. Av dessa kommuner säger drygt hälften, 37 kommuner, att de inte kräver grundkunskaper av de elever som vill läsa modersmålsundervisning. 35 kommuner kräver förkunskaper av eleverna, i enlighet med vad skollagen kräver.

Kiruna kommun är en av de orter där alla som tillhör någon av de nationella minoriteterna har möjlighet att få modersmålsundervisning i sitt språk. Det är ett medvetet val av kommunen. 

- Det här är skolans sätt att bidra till att minoritetsspråken inte dör ut ,säger Anders Karlsson rektor på språkcentrum i Kiruna. 

I Råneå, ett samhälle tre mil utanför Luleå, bor familjen Storelv. När föräldrarna för ett år sedan sökte modermålsundervisning till den dotter som då hade börjat skolan, fick de beskedet att deras dotter inte får det eftersom hon saknar grundläggande språkkunskaper. 

- Det spelade ingen roll vad jag frågade dem om, så var det att hon hade inte grundläggande kompetens och skollagen sa att då kunde kommunen göra som de gjorde. Det gick inte att diskutera, säger Anja Storelv. 

Luleå kommun är en av de kommuner som i Sveriges Radios enkät uppger  att de kräver grundkunskaper av de elever som vill ha modersmålsundervisning. Lisbeth Åström, rektor med ansvar för modersmålsundervisningen i Luleå kommun har svårt att komma ihåg att de förra hösten nekade någon elev att läsa samiska eftersom de inte hade någon samiskalärare förra året. 

- Den som kan neka dem på grund av grundläggande kunskaper borde ha varit en lärare, om någon annan har nekat av den anledningen har jag svårt att säga, men å andra sidan så är det ett år tillbaka, säger Lisbeth Åström.

Familjen Storelv i Råneå har i höst fått erbjudande om modersmålsundervisning till de två äldsta döttrarna som idag går i skolan men undervisningen har ännu inte startat. För Anja Storelv är det viktigt att undervisningen kommer igång.

- Språk och identitet hänger så mycket ihop, utan det ena så förlorar man det andra, säger Anja Storelv.

Skollagen (2010:800) Modersmålsundervisning

7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmåls-undervisning i detta språk om

  1.  språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
  2.  eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".